Barnfattigdomen ökar i utsatta kommuner

En pojke står och tittar ut genom ett fönster. Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix
Resultatet för siffror över barnfatigdom skiljer sig kraftigt över landet. Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix

Läget förvärras i de kommuner som har störst problem med fattiga barn. Av de 30 kommuner där barnfattigdomen är störst ökar fattigdomen i alla kommuner utom två. Det visar siffror som Statistiska centralbyrån tagit fram för Ekot.

Publicerat tisdag 26 juni 2012 kl 05:47
Uppdaterat, tisdag 26 juni 2012 kl 09:18

En nio-årig pojke som lever med sin mamma, betyder familjens dåliga ekonomi bland annat att han inte kan göra lika mycket roligt som kompisarna.

– Man kan inte göra lika många roliga saker som andra barn kan, resa och få dyra presenter och ha råd med bil, ja lite dyrare saker.

Hur känns det?

– Det känns tråkigt, men jag är van, jag har haft det så här länge.

Nio-åringen och hans bror är bara några av de barn som lever i fattigdom i Sverige.

För Sveriges Radio har Statistiska centralbyrån tagit fram siffror över barnfattigdomen på kommun- och postnummernivå. Och resultatet skiljer sig kraftigt över landet.

Av de 30 kommuner som år 2010 hade högst andel barn som riskerade fattigdom hade barnfattigdomen ökat sedan 2005 i alla kommuner utom två. I botten finns Malmö, Landskrona och Årjäng. Där riskerar cirka 4 av 10 barn att leva i fattigdom.

Botkyrka och Pajala är de enda av de mest utsatta kommunerna som har lyckats vända trenden och minskat barnfattigdomen något.

Måttet för barnfattigdom är SCB:s vanliga mått, det vill säga att en familj riskerar fattigdom om den har en inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige. Och till exempel betyder det att en ensamstående förälder med ett barn tjänar under cirka 14 000 kronor i månaden.

Ser man till alla landets alla kommuner sammantaget så är barnfattigdomen relativt oförändrad sedan 2005. Men risken för barnfattigdom har ökat i 187 kommuner och bara minskat i 101.

Det betyder att det blivit mycket bättre i de kommuner som redan hade lite barnfattigdom, och sämre i mer utsatta kommuner.

Enligt Tapio Salonen, professor i socialt arbete på Malmö högskola, finns det flera förklaringar till att barnfattigdomen i kommunerna ökat. En av dem är att inkomstklyftorna ökat och att de som är svaga ekonomiskt, till exempel för att de är arbetslösa, har fått det ännu sämre.

– Det handlar naturligtvis om att de ökade skillnaderna och att de invanda offentliga systemens förmåga att hjälpa och buffra och fungera som fattigdomsbekämpare har minskat över tid också, säger Tapio Salonen.

Dela

Användarkommentarer

54 Kommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare av sverigesradio.se och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar Sveriges Radios regler för kommentering

Visa fler