Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Barnfattigdomen ökar i utsatta kommuner

Publicerat tisdag 26 juni 2012 kl 05.47
Uppdaterat tisdag 26 juni 2012 kl 09.18
"Jag är van, jag har haft det så här länge"
(1:59 min)
Resultatet för siffror över barnfatigdom skiljer sig kraftigt över landet. Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix

Läget förvärras i de kommuner som har störst problem med fattiga barn. Av de 30 kommuner där barnfattigdomen är störst ökar fattigdomen i alla kommuner utom två. Det visar siffror som Statistiska centralbyrån tagit fram för Ekot.

En nio-årig pojke som lever med sin mamma, betyder familjens dåliga ekonomi bland annat att han inte kan göra lika mycket roligt som kompisarna.

– Man kan inte göra lika många roliga saker som andra barn kan, resa och få dyra presenter och ha råd med bil, ja lite dyrare saker.

Hur känns det?

– Det känns tråkigt, men jag är van, jag har haft det så här länge.

Nio-åringen och hans bror är bara några av de barn som lever i fattigdom i Sverige.

För Sveriges Radio har Statistiska centralbyrån tagit fram siffror över barnfattigdomen på kommun- och postnummernivå. Och resultatet skiljer sig kraftigt över landet.

Av de 30 kommuner som år 2010 hade högst andel barn som riskerade fattigdom hade barnfattigdomen ökat sedan 2005 i alla kommuner utom två. I botten finns Malmö, Landskrona och Årjäng. Där riskerar cirka 4 av 10 barn att leva i fattigdom.

Botkyrka och Pajala är de enda av de mest utsatta kommunerna som har lyckats vända trenden och minskat barnfattigdomen något.

Måttet för barnfattigdom är SCB:s vanliga mått, det vill säga att en familj riskerar fattigdom om den har en inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige. Och till exempel betyder det att en ensamstående förälder med ett barn tjänar under cirka 14 000 kronor i månaden.

Ser man till alla landets alla kommuner sammantaget så är barnfattigdomen relativt oförändrad sedan 2005. Men risken för barnfattigdom har ökat i 187 kommuner och bara minskat i 101.

Det betyder att det blivit mycket bättre i de kommuner som redan hade lite barnfattigdom, och sämre i mer utsatta kommuner.

Enligt Tapio Salonen, professor i socialt arbete på Malmö högskola, finns det flera förklaringar till att barnfattigdomen i kommunerna ökat. En av dem är att inkomstklyftorna ökat och att de som är svaga ekonomiskt, till exempel för att de är arbetslösa, har fått det ännu sämre.

– Det handlar naturligtvis om att de ökade skillnaderna och att de invanda offentliga systemens förmåga att hjälpa och buffra och fungera som fattigdomsbekämpare har minskat över tid också, säger Tapio Salonen.

SCB:s definition av risk för fattigdom

Kriteriet för risk för fattigdom är att familjen har en inkomst, inklusive kapitalinkomster och bidrag som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige räknat per konsumtionsenhet.

Med konsumtionsenhet menas att inkomsten per familj räknas om till en standardiserad konsumtionsenhet genom att en vuxen i varje familj tilldelas en konsumtionsenhet, varje övrig vuxen 0,5 konsumtionsenheter och varje barn under 14 år räknas som 0,3 konsumtionsenheter.

Hushåll med många barn behöver därför ha en högre inkomst än hushåll utan barn för att inte hamna under gränsen "risk för fattigdom". Detta mått är EU:s fattigdomsmått.

Fakta: Läs mer om Sveriges Radios granskning

#text=5166628#Stor i vissa områden#text=5166807#Ett växande problem
#text=5166818#Stora skillnader #text=5166551#Fortsätter att öka
#text=5165873#Fler barn riskerar fattigdom #text=5166045#Så många finns det
#text=5166861#Över 20 000 i länet #text=5163439#Fler riskerar fattigdom
#text=5166546#Tusentals fattiga barn i länet #text=5166894#Fattiga barn blir fler i länet

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.