Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Barn utan social stimulans får mindre hjärna

Publicerat tisdag 24 juli 2012 kl 06.35
"Förut pratade vi ju bara om den grå substansen"
(1:49 min)
En flicka ritar sin mamma på fönstret i Örby barnhem 1953. Arkivfoto: Pressens bild/Scanpix.

En amerikansk studie av rumänska barnhemsbarn visar att barn som tillbringat någon del av sina tidiga år under förhållanden med brist på stimulans och mänsklig kontakt både har färre hjärnceller och sämre kontakt mellan hjärncellerna än andra barn, något som även tidigare studier antytt.

Ljusglimten är att åtminstone kommunikationen mellan hjärncellerna kan återhämta sig när barnen placeras i goda fosterhem.

– Det som är nytt är ju att det inte är kört, att det finns möjligheter att stimulera hjärnans utveckling även efter att de har varit på barnhemmet. Man har alltså en förmåga att med stimulans öka hjärnans tillväxt, säger Hugo Lagerkrantz som är professor i pediatrik och forskar på barns hjärnor.

Det är känt sen tidigare att hjärnan utvecklas sämre hos barn som växer upp under socialt torftiga förhållanden och det kan ge många psykologiska problem.

Nu har forskare bland annat från Boston Children's Hospital och Harvard-universitetet undersökt hjärnorna hos 74 barn i tioårsåldern i Rumäniens huvudstad Bukarest med magnetkamera.

De tittade på barn som växt upp på barnhem, där det inte finns mer än en vuxen på tolv barn och där barnen får alltför lite social stimulans.

Dessa jämfördes dels med barn som först bott på barnhem under en period och sedan varit i fosterhem i minst sex år, och dels med vanliga rumänska barn som bott hemma hos sina familjer hela livet.

Alla de barn i studien som varit på barnhem hade mindre hjärnor än de som vuxit upp hemma hos sina föräldrar.

Men hos dem som hade fått komma till fosterhem hade den vita hjärnsubstansen, den som står för kommunikationen mellan hjärncellerna, vuxit mycket bättre än hos de barn som blivit kvar på barnhem.

Enligt Hugo Lagerkrantz är det ett intressant resultat.

– Det är intressant, förut pratade vi ju bara om den grå substansen. Men faktum är att den vita substansen och dess tjocklek är relaterad till den kognitiva utvecklingen, alltså barnets förmåga att klara sig i skolan och så vidare.

Det är viktigt att förstå hur barns hjärnor påverkas av negativa omständigheter under uppväxten. Åtta miljoner barn beräknas leva på barnhem runt om i världen enligt UNICEF, men forskarna bakom studien betonar att samma problem också drabbar barn som misshandlas eller som växer upp i krig eller svår fattigdom.

Studien gällde bara hjärnans fysiologiska tillväxt och inte psykologiska följder. Men det finns känsliga perioder i barns utveckling under de första åren. Ju tidigare barnen kan komma till fosterhem, desto större är den positiva effekten på hjärnan säger forskarna bakom studien.

Håll dig uppdaterad

Följ Ekot på Facebook
och Twitter.

Referens

M. A. Sheridan et al. Variation in neural development as a result of exposure to institutionalization early in childhood, PNAS 2012 DOI: 10.1073/pnas.1200041109

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".