Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Djupt oeniga remissvar om svenska rovdjur

Uppdaterat lördag 28 juli 2012 kl 09.40
Publicerat lördag 28 juli 2012 kl 07.50
"Ska vänja sig vid att man har ett djur man inte tycker om"
(2:10 min)
1 av 4
Mest åsikter har remissinstanserna om vargstammen. Foto: Yvonne Åsell/Scanpix.
2 av 4
De flesta instanserna efterlyser mer pengar till rovdjursinsatserna. Foto: Sigi Tischler/Scanpix.
3 av 4
Rovdjursutredningenbehandlar de fyra rovdjuren björn, järv, lo och varg plus kungsörn. Foto: Jan Collsiöö/Scanpix.
4 av 4
Svenska samernas riksförbund är en av de få som tar upp järven. Foto: Hasse Holmberg/Scanpix.

Vargen är överlägset mest kontroversiell när 70 remissinstanser nu lämnat sina synpunkter på Rovdjursutredningen. Det finns de som vill ha betydligt fler vargar, men de flesta ser stora problem. Många björnar och alltför få lodjur intresserar en del, men ingen verkar bry sig om kungsörnen.

Länsstyrelsen i vargrika Värmland fokuserar på vargen. Man är skeptisk till en av de målsiffror som finns i utredningen på 450 djur. Däremot välkomnar man förslaget att vargstammen ska växa långsamt fram till år 2024.

– Vargen är ju inte bara Värmlands landskapsdjur utan en väldigt het fråga och har varit så i 30 år. Varför är svårt att säga, det bara är så, säger Lars Furuholm, rovdjursansvarig på länsstyrelsen i Värmland.

Rovdjursutredningen la sitt förslag i våras. Den behandlar de fyra rovdjuren björn, järv, lo och varg plus kungsörn. Uppdraget var att föreslå grunder till en rovdjurspolitik. Utredningen tar upp hur stora stammar det bör finnas för olika rovdjur, jaktregler, ersättningar när rovdjur tar boskap, och, inte minst, hur rovdjursfrågorna ska hanteras regionalt.

Länsstyrelserna sköter mycket av det arbetet och det gör dem till viktiga remissorgan. Merparten av dem tycker att utredningen är bra. Men en återkommande synpunkt är att de anser att länen är för små enheter och vill ha samverkan över större geografiska områden.

De flesta efterlyser mer pengar till rovdjursinsatserna. Många menar att när det gäller information till allmänheten så är utredningens förslag inte bra nog. En svår fråga, tycker Lars Furuholm.

– Det hjälper inte med information. Det tar tid att vänja sig vid ett djur som man inte tycker om i grund och botten. Varför man inte tycker om dem är för mig en gåta egentligen, säger han.

Att målen för antalet rovdjur sätts nationellt och inte regionalt uppskattas. Av de remissvar Ekot läst trycker samtliga på behovet av regional förankring och många menar att när det gäller information till allmänheten så är utredningens förslag inte bra nog.

Åsikterna går isär mellan länen i söder och de norröver. I norr är det visst fokus på de många björnarna, men framför allt på vargen och de stora konflikter som finns. De stöder utredningens förslag att om vargarna ska bli fler måste det ske långsamt och genom naturlig invandring. Dyra aktiva åtgärder försvårar bara ansträngningarna att få landsbygdens människor att acceptera vargen.

Utredningen föreslår att länsstyrelserna ska överta en del av statens befogenheter att bevilja och utföra skyddsjakt. Det är många emot. Ska länsstyrelsen ge sig själv tillstånd att jaga? Det undrar Västra Götaland.

Länen i söder oroar sig för lodjuren, att det finns för få. Föryngringen går för långsamt och utredningen har fel mål och har inte uppmärksammat den frågan tillräcklig, menar de.

Jägarorganisationerna är mycket kritiska. Svenska Jägareförbundet anser att utredningen står på mycket dålig grund i sina mål om önskat antal rovdjur. Jägarnas riksförbund dömer ut utredningen helt och vill ha en ny.

Naturskyddsföreningen tycker att utredningens mål för vargstammen är oacceptabla. De 200-500 vargar som utredningen och dess experter skriver om räcker inte. Under inga omständigheter, skriver föreningen, bör antalet understiga 700.

Svenska samernas riksförbund är en av de få som tar upp järven och säger nej till utredningens högre siffror. Rennäringen är redan hårt pressad av alla rovdjur, menar samerna.

En kritk går igen från flera instanser – utredningen är för okonkret. Det tycker också Lars Furuholm i Värmland.

– Jag tycker synd om dem som ska jobba med det på departementet. Det är många saker man borde lämnat mer konkreta förslag på, men som man inte har gjort.

Håll dig uppdaterad

Följ Ekot på Facebook
och Twitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".