Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Posttraumatisk stress bland soldater studeras

Publicerat onsdag 8 augusti 2012 kl 06.11
"Jag patrullerar hela perrongen"
(2:07 min)
Soldater i den svenska Isaf-styrkan på slätten utanför Camp Marmals flygplats i norra Afghanistan. Foto: Henrik Montgomery/Scanpix.

Sedan år 2000 har sju svenska soldater som tjänstgjort i Afghanistan fått symptom som liknar posttraumatiskt stressyndrom, uppger Försvarsmakten. Men det kan vara fler än så, befarar forskare som just nu arbetar med en studie i frågan.

– För min del har det inneburit en överdriven vaksamhet. Jag kan inte gå ner i tunnelbanan, kliva på vagnen och åka någonstans, utan jag patrullerar hela perrongen tills tåget kommer. Då låter jag alla kliva på först sen går jag in. Jag går inte in där jag ska vara utan går genom hela vagnen, sedan går jag in i en metkrok och så vill jag hålla koll på alla personer, hela resan. Och det är jävligt påfrestande att hela tiden behöva göra det. Här i Sverige så finns inte det behovet, säger Patrik, som var soldat i Afghanistan.

Han var där 2009, men när han kom hem drabbades han av posttraumatiskt stressyndrom, eller PTSD som det förkortas. Det kan drabba människor som varit med om en situation som inneburit livsfara.

Försvarmakten har i dag ingen prognos över hur många soldater som kan komma att drabbas av PTSD. Sedan år 2002 har omkring 6 500 svenska soldater tjänstgjort i Afghanistan. Hittills känner Försvarmakten bara till sju fall där soldater kommit hem från Afghanistan med symptom som liknar posttraumatiskt stressyndrom.

Christer Westfahl som är vårdlärare och reservofficer på P7-regementet i Skåne tror att fler som kan lida av PTSD.

– Att det finns ett mörkertal, det tror jag säkerligen att det kan finnas, säger han.

2009 startade Christer Westfahl en studie där han har undersökt hemvändande soldaters psykiska hälsa. I den ingår soldater från två bataljoner som vid fem tillfällen har fått svara på enkäter.

Det är en av de första gångerna som svenska soldater ingår i en sådan studie. Men det danska försvaret har gjort liknande studier och kommit fram till att omkring fem procent – alltså 450 av de 9 000 soldater som tjänstgjort i Afghanistan – kommer att få posttraumatiskt stressyndrom.

Christer Westfahls studie ska presenteras vid årsskiftet. Då hoppas han att den kan hjälpa Försvarsmakten att bli bättre på att förbereda soldater innan de åker och att ta hand om dem när de kommer hem.

– Med den kunskap vi får från undersökningen och den från andra länder kan vi få en bättre utgångspunkt när vi sänder iväg dem, säger han.

Posttraumatisk stressyndrom

Förkortningen PTSD kommer från engelska "post traumatic stress disorder".

Posttraumatisk stressyndrom kan drabba människor som varit med om svåra händelser som kan ha inneburit livsfara till exempel ett rån, en olycka eller krig.

Ett av symptomen på posttraumatiskt stressyndrom är att man återupplever den traumatiska händelser man har varit med om. Andra vanliga tecken på PTSD är att att personen försöker undvika situationer som påminner om traumat och är överdrivet vaksam mot omgivningen. Personen kan också få mardrömmar, sömnproblem, vredesutbrott, koncentrationssvårigheter och minnesförlust.

Oftast kommer symptomen av PTSD några veckor efter den traumatiserande händelsen. Men symptomen kan också dyka upp flera månader eller år senare.

Källa: Vårdguiden

Stöd för soldater

Fredsbaskrarna har kamratstöd dit du kan vända dig om du vill prata om dina upplevelser och erfarenheter som soldat. Dit kan du också vända dig om du tror att du behöver professionell hjälp och få tips och råd om vart du kan vända dig:

http://www.fredsbaskrarna.se/fbssupport/fbsactivesupport

Du som är soldat och vill söka professionell hjälp kan göra det via din vårdcentral eller landsting.

Du kan också ta kontakt med Försvarets HR-centrum.

För information om stöd efter hemkomst ring 08-514 393 00.

Hemsida: http://www.forsvarsmakten.se/fmhrc

Du som är anhörig och är orolig för en soldat kan vända dig till Svenska soldathemsförbundet som kan ge råd och stöd via telefon: 070-570 99 91

Hemsida: http://www.soldathem.org

Försvarmaktens information till anhöriga:

http://www.forsvarsmakten.se/sv/Internationella-insatser/Information-till-anhoriga

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".