Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Brott mot socialtjänstlagen oftare till domstol

Publicerat lördag 11 augusti 2012 kl 06.11
"Positiva beslut ska verkställas"
(2:42 min)

Om en kommun inte klarar att verkställa ett beslut som fattats i socialnämnden inom tre månader, måste en anmälan göras till Socialstyrelsen. Om Socialstyrelsen inte tycker att det finns några godtagbara skäl för förseningen, så går ärendet vidare till domstol. Sådana domstolsärenden bli allt vanligare.

– Jag gör den bedömningen utifrån att vi hittills har gjort 239 sådana och under 2011 gjorde vi 354, säger Birgitta Hagström, tillförordnad chef för till Socialstyrelsens tillsynsavdelning.

I början av 2000-talet uppmärksammades en lång rad fall där personer hade beviljats till exempel bostad för funktionshindrade eller en kontaktperson, antingen av kommunen, eller efter överklagande till domstol.

Men sedan hände ingenting. Kommunen skyllde på att det inte gick att hitta någon lämplig kontaktperson eller bostad. Eftersom rätten redan fanns där på pappret, gick det heller inte att överklaga.

Riksdag och regering ville ändra på det, och införde 2006 en tidsgräns i socialtjänstlagen och 2008 i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Beslut måste verkställas inom tre månader. Klarade kommunen inte det måste den anmäla sitt misslyckande till Socialstyrelsen. Färska siffror visar att misslyckandena med att klara tidsfristen är många. Förra året anmäldes 9 209 ärenden till Socialstyrelsen. Första halvåret i år hade 4 342 förseningsrapporter kommit in.

Skälen är många, konstaterar Birgitta Hagström.

– När vi får in en sådan här rapport från en kommun, får kommunen yttra sig om vad skälet är. Det tar lite längre tid att ordna en bostad med särskild service till exempel för en äldre person. Men vi är väldigt noggranna med att se till så att positiva beslut ska verkställas.

När Socialstyrelsen inte tycker att kommunerna har några goda skäl för att bryta mot tidsfristen i lagen, går ärendet vidare till domstol. Förvaltningsrätten kan då döma den senfärdiga eller trilskande kommunen till särskild avgift, ett slags böter.

Andelen ärenden som drivs vidare till domstol ökar. Förra året var det tre procent, hittills i år drygt fem procent. Tre av fyra ärenden gäller socialtjänstlagen, de övriga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Frågan är om lagstiftaren var för sträng när tidsfristen sattes till tre månader, eftersom så många kommuner inte klarar den.

Men det tycker inte Birgitta Hagström.

– Som jag ser det, borde den inte vara längre. Det här är ju människor som har ett behov och som är utredda och beviljade. Ett beslut är fattat: "Ja, du har det här behovet", och då måste man ju också få det verkställt.

Ekot har inte kunnat få en kommentar till siffrorna från Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Håll dig uppdaterad

Följ Ekot på Facebook
och Twitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".