Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svensk sjukvård mindre katastrofberedd än norsk

Uppdaterat tisdag 14 augusti 2012 kl 16.24
Publicerat tisdag 14 augusti 2012 kl 15.14
"Vi ligger trettio år efter Norge"
(1:43 min)
1 av 2
Ambulanspersonal tar hand om en skadad efter skottlossningen på Utöya. Foto: Morten Edvardsen/Scanpix.
2 av 2
Per Örtenwall. Foto: Sveriges Radio.

Sjukvården i Sverige är inte alls rustad för en katastrof liknande bombattentatet i Oslo och skjutningarna på Utöya förra sommaren. Det säger Per Örtenwall, traumakirurg och beredskapsläkare i Göteborg, och medförfattare till en ny rapport från Socialstyrelsen.

Per Örtenwall riktar skarp kritik mot hur beredskapen ser ut i dag.

– Vi ligger trettio år efter Norge, säger han.

Det handlar om att kunna mobilisera snabbt när det gäller. Att bedöma skadeläget på patienter på plats, skicka dem till rätt sjukhus, att snabbt kalla in rätt sjukvårdspersonal och att styra upp vilket sjukhus som ska ta emot vem.

Socialstyrelsen släppte i dag en rapport som dels utvärderar Norges sjukvårdsinsatser den 22 juli förra året, men som också tar upp hur Sverige skulle klara av en liknande händelse.

Per Örtenwall är en av huvudförfattarna, och Norge får beröm för hur väl sjukvården fungerade den där dagen.

– Ullevål hade, till exempel, statistiskt fler överlevande än vad man kunde förvänta sig, vilket är ett väldigt gott betyg.

En viktig byggsten för att lyckas är Norges heltäckande system för ambulansflyg och helikoptrar, något som visade sig vara extra viktigt för att snabbt kunna transportera skadade från ön Utöya.

Men en sådan organisation för luftburen ambulansverksamhet finns inte i Sverige i dag. Om man tänker sig att ett liknande scenario skulle ske i Stockholms skärgård är bilden skrämmande.

– Skulle det här hända utanför kontorstid så skulle man enligt den plan som finns få ut en läkare på plats och det skulle vara från ambulanshelikoptern i Uppsala. I Norge finns elva helikopterbaser på fem miljoner invånare och i Sverige har vi åtta ambulanshelikoptrar. Vi kan inte alls ställa upp med samma resurs som de kan med kort varsel.

I Sverige får varje enskilt landsting bestämma om de vill ha en ambulanshelikopter eller inte, och Per Örtenwall menar att diskussioner om åtgärder går alldeles för långsamt.

– Den stora faran för svenskt vidkommande är att vi är så aningslösa, så vi tror att något liknande terrordåd aldrig skulle kunna hända på svensk mark, säger Per Örtenwall, traumakirurg och beredskapsläkare i Göteborg.

Håll dig uppdaterad

Följ Ekot på Facebook
och Twitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".