Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svensk helikoptervård i fokus efter Norgeattentat

Publicerat onsdag 15 augusti 2012 kl 16.20
"Inte helt givet vem som ska ta ansvar"
(1:25 min)
Ambulanshelikopter. Foto: Tommy Andersson/Scanpix.

Svensk sjukvård skulle inte klara av att hantera en stor katastrof lika bra som Norge gjorde efter terrorattentatet förra sommaren, det konstaterade Socialstyrelsen i en rapport i går. Ett skäl är det inte finns nån nationell samordning av Sveriges sjukvårdshelikoptrar.

Frågan om en samordning av sjukvårdshelikoptrarna har diskuterats länge och utreds nu på uppdrag av SKL, Sveriges kommuner och landsting.

– Det är inte helt lätt att åstadkomma den här typen av samverkan eftersom man vill bestämma över sina egna resurser, säger Göran Stjernstedt, chef för vård och omsorg vid SKL.

Norge får beröm i rapporten publicerad av Socialstyrelsen för hur snabbt landet klarade av att hantera alla skadade efter teorrorattentaten.

En avgörande faktor var Norges rikstäckande system för ambulansflyg och helikoptrar som visade sig vara extra viktigt för att snabbt kunna transportera skadade från Utöya.

I Sverige finns ingen motsvarande organisationen för luftburen ambulansverksamhet. Det är landstingen själva som beslutar om sina helikoptrar. I dag finns sju helikoptrar i Sverige. I Norge finns det elva.

Göran Stiernstedt på SKL skulle gärna  se en nationell samordning av helikoptrarna, och frågan har diskuterats ända sedan Estoniaolyckan 1994.

Varför har det inte hänt nånting ännu?

– Det är höga kostnader, och det är inte helt givet vem som ska ta ansvar för en sån här organisation, säger Göran Stiernstedt.

Gårdagens rapport pekade också på att norska läkare är mer vana vid att arbeta utanför sjukhusen, än svenska läkare, det som kallas prehospital vård.

Enligt Per Örtenwall, traumakirurg och beredskapsläkare i Göteborg och en av medförfattarna,  ligger Sverige 30 år efter Norge när det gäller beredskapen.

Socialministern, kristdemokraten  Göran Hägglund vill inte ge några kommentarer kring slutsatserna i rapporten, men Göran Stiernstedt på SKL , Sveriges kommuner och landsting är självkritisk.

– Jag tycker nog att vi ska vara ödmjuka och säga att vi ligger efter Norge.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".