Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hemvärnet storsatsar på att bli bättre på sjukvård

Publicerat söndag 19 augusti 2012 kl 13.27
"Det har behövts en kraftfull uppryckning"
(2:21 min)
Hemvärnsman under övning. Nu storsátsar organisationen på att bli bättre på sjukvård. Foto: Nick Näslund/Sveriges Radio.

Sjukvårdskompetensen inom Hemvärnet har länge släpat efter och nu storsatsar organisationen på att höja den. Fram till 2017 ska sjukvårdskapaciteten mer än fördubblas och nya befattningar införs.

Just nu pågår en av de största övningarna för hemvärnssoldater i Norrbotten, under övningen som pågår under sex dagar kommer Gränsjägarbataljonen som första bataljon i Sverige ha en unik sjukvårdarutbildning där 30 personer kommer att delta, detta är en försmak av den sjukvårdssatsning som är ¨på gång inom Hemvärnet.

– Generellt när det gäller hemvärnsförbanden, alltså hemvärnsbataljonera, så har sjukvården och det akuta omhändertagandet varit lite på efterkälken, det har behövts en kraftfull uppryckning. Så har det i alla fall varit i vår bataljon och nu utbildar vi för full kraft, säger Timo Erikoinen som är läkare vid Gränsbataljonen i Norrbotten.

Hemvärnet har de senaste åren genomgått en kraftig förändring och kommit att få en allt viktigare betydelse för Sveriges försvar.

Organisationen består av 22 000 man fördelade på 40 bataljoner. I dag finns det cirka 600 sjukvårdare i bataljonerna men inom de kommande åren ska den siffran växa till 700 samtidigt som en helt ny sjukvårdarbefattning införs som är mer knuten till omhändertagande i strid. Mikael Nordmark är chef för Lapplandsjägargruppen.

– Det är ytterligare en kategori som kallas stridssjukvårdare. Och det här genomförs på bredden i hela försvarsmakten och den baserar sig på nyvunna erfarenheter från olika länder utomlands, till exempel USA:s insatser i Irak eller i Afghanistan och även våra egna svenska insatser som har gett oss olika erfarenheter. Stridssjukvårdardelen  handlar om att kunna vidta bra och korrekta åtgärder på den akuta skadeplatsen, men även ha en överblick över situationen runt omkring skadeplatsen så att det inte är fler som blir skadade när man nu genomför en räddningsinsats på en skadad kamrat, säger han.

Fram till 2017 ska drygt 2 000 hemvärnsmän genomgå den nya stridssjukvårdarutbildningen vilket medför att det blir närmare till en kamrat med rätt sjukvårdskompetens. Samtidigt satsar hemvärnet på att knyta till sig civila läkare och sjuksköterskor och målsättningen är en läkare och tre sjuksköterskor per bataljon.

Och bataljonsläkaren Timo Erikoinen som till vardag jobbar som överläkare på Kalix sjukhus ställer mer än gärna upp i Hemvärnet som bygger helt på frivillig basis.

– Det är lite annat än det vanliga sjukhusslitet, det här kan uppfattas och uppfattas av mig som innehållande ett klart rekreativt inslag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".