Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Eurozonens framtid kan avgöras i Aten

Publicerat onsdag 22 augusti 2012 kl 06.00
"Min framtid är att vara hungrig"
(2:12 min)
1 av 3
Jean-Claude Juncker, eurogruppens ordförande. Foto: Virginia Mayo/Scanpix
2 av 3
Theoklia Kiriakaki tror inte att hon någonsin får ett jobb igen. Foto: Staffan Sonning/Sveriges Radio
3 av 3
Kosmas Dimitriou hade nio anställda. Nu finns tre kvar. Foto: Staffan Sonning/Sveriges Radio

I dag kommer Euroländernas ordförande Jean Claude Juncker till Aten. Det blir det första i en rad möten som ska avgöra det krisdrabbade Greklands framtid och kanske också eurozonens framtid.

– Det är som i ett pokerspel. När en person vunnit alla pengar och går därifrån, kan de övriga inte fortsätta spela, säger Kosmas Dimitriou.

Han driver en stor klädaffär i centrala Aten. Försäljningen har fallit med mer än 80 procent. För tre år sen var det nio som jobbade i butiken, nu är de tre.

Paradoxalt nog är Kosmas svårigheter också en bild av hur utvecklingen i Grekland åtminstone på några plan har vänt. I stort sett alla kläder som Kosmas säljer är importerade från andra länder. När den ekonomiska krisen gör att grekerna köper mindre importerade varor, bidrar det till att minska viktiga delar av landets ekonomiska obalanser.

Nya siffror från Greklands centralbank visar att underskottet i landets betalningsbalans under första halvan av året nästan har halverats sedan i fjol. Betalningsbalanse är skillnaden mellan de pengar som strömmar ut ur landet, och de som landet får in från utlandet. Om ett land har underskott i affärerna med utlandet, måste det låna till skillnaden.

Turismen är ett annat exempel. Visserligen har intäkterna minskat lite grann, men eftersom grekerna inte längre turistar utomlands i samma utsträckning som tidigare, blir det ändå ett plus på turistkontot till slut.

Det finns de som säger att det här är ett bevis på att åtstramningspolitiken fungerar. Men frågan är om det räcker med att ett land köper mindre från utlandet. Det vore nog bättre för befolkningen om förbättringen berodde på att Grekland sålde mer till andra länder.

I dag är nästan var fjärde grek arbetslös. Theoklia Kiriakaki är en av dem. Hon arbetade som städerska men miste jobbet för tre år sen.

– Min egen framtid är att vara hungrig, säger Theoklia Kiriakaki. Jag får mat från kyrkor och från välgörenhetsorganisationer. Jag är 59 år och kommer aldrig att få nåt mer jobb.

Håll dig uppdaterad med Ekot i sommar

Följ oss på Facebook och Twitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".