Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Höjda hyror när miljonprogammet ska renoveras

Publicerat onsdag 22 augusti 2012 kl 08.46
"Finns motiv att renovera mer än nödvändigt"
(5:44 min)
1 av 6
Grafik: Därför blir renoveringen så dyr
2 av 6
Randah Hammam med dottern Ronja. Foto: Elsa Persson/Sveriges Radio.
3 av 6
Lappprotest från de boende i Gränby. Foto: Elsa Persson/Sveriges Radio.
4 av 6
Lappprotest från de boende i Gränby. Foto: Elsa Persson/Sveriges Radio.
5 av 6
: Åse Richard, aktiv i Hyresgästföreningen. Foto: Elsa Persson/Sveriges Radio.
6 av 6
Huda har redan flyttat från Gränby till en billigare lägenhet. Foto: Elsa Persson/Sveriges Radio.

När husen som byggdes på 60- och 70-talen som en del av miljonprogrammen nu ska rustas upp kan det innebära kraftigt höjda hyror för hyresgästerna. För att undvika det och försäkra sig om att upprustningarna verkligen blir av, vill en del se ekonomisk hjälp från staten. Men regeringen pekar på fastighetsägarnas ansvar.

Bostadsområdet Gränby i Uppsala står inför stambyten och renoveringar av bland annat kök och badrum.

Randah Hammam bor med sina två yngsta barn i området, och hon tvingas nu flytta på grund av den planerade hyreshöjningen.

Randah Hammam visar hur hon har börjat flyttpacka och tömt två stora skåp med glasdörrar som hon ska göra sig av med. De får inte plats i den nya, mindre, lägenheten som de ska flytta till om två veckor, där hon och 11-åriga dottern Ronja kommer få dela rum.

Hon dukar fram kaffe och wienerbröd i köket där eftermiddagssolen lyser in. Hon jobbar som vice butikschef på en klädbutik inne i Uppsala, men som ensamstående förälder klarar hon inte den hyresökning på 43 procent som hyresvärden, Rikshem, har begärt. Från 7 500 till 12 000 kronor.

Det värsta med flytten är att förlora gemenskapen och tryggheten som familjen känner i Gränby där de har bott i 15 år, säger hon. Även 17-årige sonen Dilan reagerar över flytten. Han tycker att det känns som om de tvingas att flytta.

Randah Hammam tycker att hyresvärden Rikshem under hela processen varit dåliga på att ge information i tid, och hon tycker inte att man har lyssnat på hyresgästernas önskemål. Rikshem för sin del anser att en stor upprustning krävs för att göra husen hållbara i 50 år till.

Att många hyresgäster är missnöjda med hur renoveringarna ska gå till bekräftas av Åse Richard, boende i Gränby och aktiv i den lokala hyresgästföreningen. Sedan processen inför renoveringarna började har hon intervjuat ett hundratal hyresgäster om vad de känner inför förändringarna.

– Folk vill bo kvar, de vill inte flytta, men upplever att man är tvingad.

Vi går runt i den del av Gränby som ska renoveras i första etappen, med start i höst. I de korallrosa trevåninghusen gapar flera lägenheter tomma och i många fönster har de boende satt upp gula lappar med texten "Vi vill kunna bo kvar".

Bostadsområdet Gränby består av 1 200 lägenheter i trevåningshus. Det är en del av miljonprogrammet, där det mellan åren 1965 och 1974 byggdes bostäder i explosionsartad takt. Byggandet skedde med hjälp av statliga subventioner och syftet var att lösa bostadskrisen och minska trångboddheten.

Nu krävs upprustningar av de här husen. Men i samband med det begär många fastighetsägare så höga hyreshöjningar att det blir svårt för en del hyresgäster att bo kvar. Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH, menar att det finns motiv för fastighetsägarna att renovera mer än vad som är nödvändigt.

Men han betonar också att det här är ett problem främst i storstadsområden, där hyresvärden vet att de kan hitta nya hyresgäster som är villiga att betala mer, om de ursprungliga boende inte har råd att bo kvar.

Det här hänger i sin tur ihop med en generell bostadsbrist.

Irene Molina är professor vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. Hon säger att byggandet stannade av och priserna trissades upp i samband med man började avskaffa räntesubventioner för bostadsbyggande under 90-talet.

Mindre statlig inblandning i bostadspolitiken har lett till minskat inflytande för hyresgästerna, säger hon. Att staten har dragit sig tillbaka från bostadspolitiken skapar demokratiproblem.

Randah Hammam i Gränby tycker att hyresvärden borde ha sett mer till de boendes, till människornas behov.

En del menar att staten borde gå in med pengar också nu, på samma sätt som man gjorde när lägenheterna byggdes. Men regeringen anser att det är fastighetsägarnas ansvar att stå för kostnaden för upprustning.

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH i Stockholm, pekar ut några huvudorsaker till varför renoveringar riskerar att bli så dyra.

– Mycket ligger i attraktiva områden där det finns möjlighet att höja hyran och nå hyresgäster som kan betala. Regeln att fastighetsägare får höja hyran bara om de renoverar och höja den mer för varje del de byter ut, till exempel kaklat badrum, gör att det finns intresse att snarast överrenovera.

Men i motsats till Irene Molina anser inte Hans Lind att subventioner är rätt väg att gå för att lösa frågan med dyra renoveringar av miljon

– Det finns många fastighetsägare som gör ett bra jobb med sina bostadsbestånd.

Håll dig uppdaterad med Ekot i sommar

Följ oss på Facebook och Twitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".