Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ökad anhöriginvandring pressar kommunerna

Publicerat torsdag 23 augusti 2012 kl 05.29
"Staten måste också ta ett ansvar"
(2:37 min)
Foto: Scanpix.

Efter att en dom i Migrationsöverdomstolen sannolikt gör det lättare för somalier att återförenas med familjemedlemmar i Sverige har nu flera kommuner utrett hur många barn och vuxna som kan vara på väg till just dem. Kommunerna bedömer att den väntade anhöriginvandringen kommer att kräva stora samhällsinsatser i flera år framåt.

En som undrar hur det ska gå är Anneli Hedberg, socialdemokratisk ordförande för bildningsnämnden i Katrineholms kommun.

– Det krävs ju naturligtvis kompetens, det krävs lokaler och personal. Vi har beredskap att ta emot ungefär 50-60 barn, men vi vet att det är runt 300 barn som är på väg. Så beroende på i vilken takt och när de kommer så får vi ser hur vi klarar det här, säger Anneli Hedberg.

Det handlar om de tusentals anhöriga till somalier i Sverige som i flera år inte kunnat styrka sina identiteter i sina ansökningar om svenskt uppehållstillstånd, eftersom Migrationsverket tidigare inte godkänt somaliska id-handlingar.

Efter ett vägledande beslut i januari i år godkänner man DNA-tester som bevis vilket lett till att en stor grupp somalier, föräldrar och barn, nu väntas kunna återförenas.

Behovet av stöd är stort och enligt många kommuner hamnar för mycket av det ansvaret nu på dem.

– Det är positivt att de här familjerna kan återförenas, det är jättebra att de kan komma till vår kommun. Så det handlar inte om att de inte ska komma hit, utan det handlar om att staten också måste ta ett ansvar för det ekonomiska utifrån att vi kommuner tar ansvar och att de kommer till våra kommuner, säger Maria Strömkvist, kommunstyrelseordförande i Ludvika.

Ekot har varit i kontakt med 12 kommuner, som genom enkäter och intervjuer med boende från Somalia, tillsammans uppskattar att det hos dem handlar om runt 3 500 anhöriga, majoriteten barn.

Borlänge räknar till exempel med runt 650 barn de närmsta två åren, Örebro runt 500 och Katrineholm runt 300 barn.

Genom den statliga etableringsreformen får de nyanlända statligt stöd de första två åren, för hjälp att hitta arbete och bli självförsörjande.

Men enligt de kommuner Ekot talat med, krävs det oftast i de här fallen betydligt längre tid.

– Det är ju en droppe i havet med två år. Hela ersättningssystemet är ju uppbyggt utifrån den traditionella invandringen som vi haft i Sverige, och det traditionella flyktingmottagandet, säger Bo Frank, moderat kommunstyrelseordförande i Växjö kommun.

– Men Sverige har ju aldrig någonsin tagit emot så många människor med så bristfällig eller dålig utbildning som vi gör för närvarande.

Mukhtar Yusuf, själv från Somalia, arbetar som kommunal etableringslots och arbetscoach i både Eskilstuna och Katrineholm. Han berättar att det är väldigt tufft för de han möter, som inte sällan är analfabeter.

– Det tar tid, framför allt för somalierna, de har kommit från ett land som inte haft regering eller ett system på över tjugo år. Så det är någonting man måste tänka på och ha tålamod, säger Mukhtar Yusuf.

Håll dig uppdaterad med Ekot i sommar

Följ oss på Facebook och Twitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".