Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sverige köper nya Jas Gripen

Uppdaterat lördag 25 augusti 2012 kl 10.14
Publicerat lördag 25 augusti 2012 kl 02.04
"Partiledarna sätter ingen total kostnad"
(1:01 min)

Regeringen lovar att Sverige ska köpa 40-60 exemplar av nästa generation av stridsflygplanet Jas Gripen. Därför ökas Försvarsmaktens anslag med 300 miljoner kronor 2013 och 2014 samt med 200 miljoner efterföljande år, det skriver regeringsalliansens partiledare på Svenska Dagbladets Brännpunkt.

Under förmiddagen håller försvarsminister Karin Enström presskonferens, innan dess vill regeringen inte lämna några kommentarer.

Försvarskoncernen Saabs presschef Sebastian Carlsson är nöjd med regeringens besked, men poängterar att affären inte är i hamn ännu.

– Regeringens besked i dag om att de tillsammans med Schweiz vill vara med och utveckla nästa generations Gripen är glädjande. Det är dessutom ett viktigt steg för att utveckla det svenska försvaret. Vi har sedan tidigare lämnat en offert och ser fram emot att få en beställning, och nu följer en fortsatt politisk process, säger Carlsson till Ekot.  

Regeringsalliansens partiledare uppger på Svenska Dagbladets Brännpunkt att Sverige och Schweiz, som ska ha 22 plan, har slutit partnerskap för att köpa den så kallade Jas Gripen E/F, eller Super-Jas.

Enligt regeringen ska det nya systemet vara i drift i Sverige från och med 2023 och minst 20 år framåt.

I ett underlag till regeringen i mars skrev försvaret att man ville uppgradera Gripensystemet mellan 2020 och 2030 och utveckla just Jas Gripen E/F.

Regeringen skriver att partnerskapet med Schweiz gör att systemet blir kostnadseffektivt. Alternativet, att köpa in utländska flygplan, har analyserats men sett ur flera aspekter blir den nya generationen av Jas Gripen mest effektivt, uppger de.

Partnerskapet omfattar utbildning av piloter och tekniker samt kostnader för underhåll och framtida uppgraderingar.

Partiledarna sätter ingen totalkostnad för systemet. Men projektet har enligt tidigare uppgifter till Ekot visat sig bli dyrare än de 32—33 miljarder försvaret räknat med.

I juli lämnade Försvarsmakten en hemlig redogörelse till regeringen om vilka besparingar som krävs för att ha råd med Super-Jas.

Nu hävdar regeringen att det faktum att Schweiz går in och delar kostnaderna gör att andra försvarsgrenar inte behöver bli lidande om planet utvecklas.

Regeringen skriver att försvarsindustrin med underleverantörer i dag sysselsätter närmare 100 000 personer på ett 70-tal orter i Sverige.

Jas-beslutet är, skriver partiledarna, "nödvändigt för vår försvarsförmåga, men också positivt för svenska jobb, svensk export och svensk forskning och utveckling".

Miljöpartiets försvarspolitiska talesperson Peter Rådberg är kritisk mot att övriga partier inte har informerats om den totala kostnaden för projektet. Han tror att regeringen kommer att få igenom sin vilja i riksdagen.

– Jag anser att det med stor sannolikhet kommer att gå igenom annars går de väl inte ut med det. Jag tycker att de är en olycklig process. De som ska förbereda de här är försvarsutskottet och vi har inte fått tagit del av några siffror över huvud taget.

– Jag tycker att det är väldigt olyckligt att man hanterar Sveriges största industriprojekt i vår generation genom att hemlighålla siffror, det är beklämmande, säger Peter Rådberg.

TT/Ekot

Håll dig uppdaterad

Följ Ekot på Facebook
och Twitter.

Fakta: Jas 39 Gripen E/F

Jas Gripen finns i fyra versioner, A-D. I dag gör totalt 134 Jas Gripen tjänst i svenska flygvapnet.

Nu lovar regeringen köpa 40-60 plan av en uppgraderad typ (Jas Gripen E/F eller Super-Jas) samt att Schweiz ska köpa 22 plan och dela kostnader.

Modifieringen innebär större skrov, starkare motor och mer kvalificerade radar- och varningssystem.

Partnerskapet med Schweiz omfattar bland annat utbildning av piloter och tekniker samt kostnader för underhåll och framtida uppgraderingar.

I Sverige ska systemet vara i drift från och med 2023 och minst 20 år framåt.

Tidigare uppgifter har talat om att svenska och schweiziska intressen gått isär: att Schweiz vill ha ett tvåsitsigt plan och Sverige ett ensitsigt samt att Schweiz vill ha planet klart snabbare än Sverige.

Källa: TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".