Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Högutbildade ökar i hela landet – även i glesbygd

Uppdaterat tisdag 28 augusti 2012 kl 06.53
Publicerat tisdag 28 augusti 2012 kl 03.23
Stockholm, Uppsala, Lund och Malmö dominerar fortfarande
(2:22 min)
Mellan 2000 och 2010 ökade andelen invånare med mer än tre års eftergymnasial utbildning från 16 till 24 procent. Foto: Anders Wiklund/Scanpix.

Allt fler svenskar väljer att skaffa sig en högre utbildning efter gymnasiet. Det visar siffror från Statistiska Centralbyrån som Ekot tagit del av. Andelen högutbildade har ökat i varenda kommun i landet sedan det senaste sekelskiftet, även i så kallade avfolkningsorter.

Industriarbetaren Peter Johansson i Marås i Gnosjö kommun gick direkt till verkstadsjobb efter gymnasiet utan att utbilda sig, men hans son läser vidare på högskolan.

– Den som är äldst, han är 21 år nu, han läser på högskolan i Jönköping. Du måste ju utbilda dig i dag. Den typen av jobb som det inte krävs högre utbildning till finns ju inte kvar längre. Även inom industrin måste du ha en rätt så ordentlig utbildning för att vara intressant för arbetsgivaren, säger Peter Johansson.

SCB:s statistik över utbildningsnivån hos 25-64-åringar i Sverige målar upp en tydlig bild. Mellan åren 2000 och 2010 har andelen invånare som har en eftergymnasial utbildning på mer än tre år ökat med åtta procentenheter, från 16 till 24 i snitt.

Vissa kommuner, som Stockholm, Uppsala, Lund och Malmö dominerar fortfarande. Där finns de allra flesta högutbildade. Men något som blivit tydligare med tiden är att även mindre kommuner har en större andel högutbildade i dag.

Björn Öckert är forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

– För det första har det varit en allmän expansion av högskoleutbildning under 70-, 80- och 90-talen. Det andra är att det varit en tilltagande regionalisering av högskolan, där man expanderat inte bara på de traditionella lärosätena utan också på små och medelstora högskolor under 70-talet och också kraftigt på 90-talet.

– Det har utjämnat chanserna att läsa vidare för personer som är födda i olika delar av landet, säger Björn Öckert.

Det här visar sig inte minst genom en titt på vårt nordligaste län. Norrbotten är det enda län där invånarna som är i arbetsför ålder minskat i samtliga kommuner under den här perioden.

Trots det så ökar alla Norrbottenskommuner sin andel högutbildade. Det förklaras av experterna med att de äldre invånarna, som inte är högutbildade, dör. Medan den yngre generationen läser vidare och också väljer att stanna kvar i kommunen.

– Det är naturligtvis bra att folkbildningen ökar. Framförallt är det bra för våra medborgare. Det ökar deras möjligheter till att ha en inkomstkälla även om man blir av med sitt jobb eller att det blir tuffare på den arbetsmarknaden, säger Niklas Sirén, förste vice ordförande i kommunstyrelsen i Kiruna.

Håll dig uppdaterad med Ekot i sommar

Följ oss på Facebook och Twitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".