Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Schweiz köper 22 Jas Gripen-plan

Uppdaterat tisdag 28 augusti 2012 kl 12.48
Publicerat tisdag 28 augusti 2012 kl 09.56
Ekots Inger Arenander kommenterar Jas-affären
(2:19 min)
Jas 39 Gripen som lyfter i Luleå. Foto: Johan Brolin/Försvarsmakten

I dag presenterades den svensk-schweiziska Jas Gripen-affären vid presskonferenser i Stockholm och Schweiz. Enligt ett ramavtal ska Schweiz köpa 22 stycken plan för ett värde motsvarande 21,5 miljarder svenska kronor. Första leveransen sker under mitten av 2018.

Samtidigt med presskonferensen i Stockholm hölls motsvarande presentation i schweiziska Thun.

Schweiz ska köpa 22 stycken Gripen E - ett ensitsigt plan till skillnad från Gripen F - och första leveransen sker under mitten av 2018, enligt Försvarsexportmyndigheten.

Alla 22 planen ska ha levererats till 2021. Fram till dess, från 2016, ska Schweiz hyra åtta Gripen C och tre Gripen D. Hyresbeloppet är 44 miljoner schweizerfranc (drygt 300 miljoner kronor) per år, enligt Basler Zeitung på nätet.

Ulf Hammarström, generaldirektör på Försvarsexportmyndigheten (FXM), beskrev Schweiz val av Gripen den 30 november i fjol för en "historisk möjlighet" att gemensamt utveckla planet.

Ramavtalet täcker tre delar: anskaffning av Gripen, det långsiktiga samarbetet - underhåll, vidmakthållning och vidareutveckling av Gripensystemet under hela dess livstid, samt en interimslösning där Schweiz hyr nuvarande modell.

Ett slutgiltigt avtal ska skrivas 2013, är tanken.

– Vi är glada över den här överenskommelsen som ska vara till stora nytta för ländernas försvar, sade Hammarström.

Schweiz ska betala 3,126 miljarder schweizerfranc - motsvarande 21,47 miljarder kronor - för Gripenplanen, sade försvarsminister Ueli Maurer på en presskonferens enligt Basler Zeitung på nätet.

En första betalning på 300 miljoner schweizerfranc väntas ske i januari 2014.

En schweizisk ingenjör ska kontrollera planen före leverans, enligt Maurer som betonar att Sverige garanterar fasta priser och en fungerande teknik. Ny utrustning för elektronisk krigsföring är också ett plus, enligt försvarsministern som ser affären som en "win-win"-situation för båda länderna.

Affären har krititiserats i Schweiz för att landet skulle behöva stå för en del av utvecklingskostnaden. Men enligt Maurer ingår alla utvecklingskostnader.

Den schweiziska flygvapenchefen Markus Gygax berömmer enligt Basler Zeitungs rapportering Gripens radarsystem, och säger att planet är optimalt för pilotutbildning.

Affären är dock inte i hamn än. Först ska frågan avgöras i det schweiziska parlamentet, och den har varit omstridd länge.

För Sveriges del ingår köp av mellan 40 och 60 plan. Enligt alliansens partiledare ska försvarsanslagen öka med 300 miljoner kronor 2013 och 2014 och 200 miljoner kronor efterföljande år.

Och för Sverige är affären med Schweiz avgörande. Riksdagen har nämligen fattat beslut om att om en svensk upphandling ska ske, krävs det samarbete med ett annat land.

En eventuellt schweizisk folkomröstning 2014, skulle kunna sätta käppar i hjulet. Men från svenskt håll gör man bedömningen att affären kommer att gå igenom.

Affären omfattas av motköp.

– Det kommer att ingås ett separat avtal mellan Saab och Armasuisse (FXM:s motsvarighet), sade Hammarström. Dessa ingås inte av staten.

Samarbetet är tänkt att pågå till år 2042.

Det har funnits frågor kring om det "fasta" priset innebär att svenska skattebetalare får stå för eventuella fördyringar kring projektet. Sverige kommer att försäkra sig mot sådana, bedyrade Hammarström på presskonferensen.

Ekot/TT

Fakta: Jas 39 Gripen E/F

Jas Gripen finns i fyra versioner, A-D. I dag gör totalt 134 Jas Gripen tjänst i svenska flygvapnet.

Nu lovar regeringen köpa 40-60 plan av en uppgraderad typ (Jas Gripen E/F eller Super-Jas) samt att Schweiz ska köpa 22 plan och dela kostnader.

Modifieringen innebär större skrov, starkare motor och mer kvalificerade radar- och varningssystem.

Partnerskapet med Schweiz omfattar bland annat utbildning av piloter och tekniker samt kostnader för underhåll och framtida uppgraderingar.

I Sverige ska systemet vara i drift från och med 2023 och minst 20 år framåt.

Tidigare uppgifter har talat om att svenska och schweiziska intressen gått isär: att Schweiz vill ha ett tvåsitsigt plan och Sverige ett ensitsigt samt att Schweiz vill ha planet klart snabbare än Sverige.

Källa: TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".