Björklunds satsning på elitforskare får ris och ros
Utbildningsminister Jan Björklunds satsning på elitforskare möts av blandade reaktioner. Enligt förslaget ska regeringen satsa tre miljarder under en tioårsperiod för att få mer spets i den svenska forskningen.
Anders Broström, forskare på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm, tycker regeringens ambitioner är bra, men menar att allt inte kan hängas upp på en elit.
– Skolorna behöver pressas att satsa på sina viktigaste talanger. Men samtidigt är det viktigt att man tänker på att det finns många forskare som är jätteviktiga, som inte kan sägas tillhöra den yttersta eliten, men som är viktiga för undervisningen, för forskningens vidare funktioner i samhället och samverkan med andra utanför, säger Anders Broström.
Pengarna ska räcka till att skapa en kader av unga elitforskare men också för att landets rektorer ska kunna knyta internationella toppforskare till sina lärosäten.
Kåre Bremer, rektor på Stockholms universitet, tycker regeringens initiativ är bra, men anser att summan 300 miljoner kronor om året, som det handlar om under en tioårsperiod, inte är mycket att yvas över.
– Man ska väl konstatera att det handlar om 300 miljoner per år, det är den relevanta siffran. Sen kan man summera ihop det ett antal år framåt i tiden för att få det att låta mycket mera. Jag förväntar mig mera i den kommande forskningspropositionen, säger Kåre Bremer.
Enligt förslaget ska lärosäten som bäst klarar olika kvalitetskrav, få den större delen av de tre miljarder som regeringen vill satsa på unga elitforskare.
Det är något ordföranden i Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, Erik Arroy, är skeptisk till.
– Vi kan förstå ansatsen att vilja satsa på de absolut bästa, men även om man vill satsa på de bästa universiteten får inte det ske på bekostnad av de mindre lärosätena. Där bedrivs också mycket viktig forskning, som är efterfrågad och nödvändig, säger Erik Arroy.