Framsteg i forskningen om resistenta bakterier
Det kan gå att behandla den hittills mest motståndskraftiga bakterien NDM. Forskare i Uppsala har i provrör för första gången prövat en kombination av antibiotikasorter, som var för sig är overksamma, men tillsammans gör infektionen behandlingsbar. Resultaten presenteras på en internationell infektionskongress i San Francisco i dag.
– Vi har hittat nya kombinationer av antibiotika som är effektiva. Trots att bakterierna är resistenta mot de enskilda preparaten så kan man få en god avdödande effekt på bakterierna om man kombinerar dem. Vi har labbat på fyra bakteriestammar och för många av de här kombinationerna så är det allt som finns, säger Thomas Tängdén, infektionsläkare vid Akademiska sjukhuset.
Det forskarna har gjort är att ta till äldre antibiotikasorter som man slutat använda bland annat på grund av biverkningar. Tillsammans har de god effekt mot de mest resistenta bakterierna NDM och liknande. I Sverige finns ett 20-tal smittade patienter enligt statistik från Smittskyddsinstitutet. Men än är det för tidigt att avgöra om det här kan rekommenderas till alla patienter med NDM och liknande bakterier, säger Thomas Tängdén för det finns också risker.
– I allmänhet är det kritiskt sjuka patienter som ofta vårdas på intensivvårdsavdelning. De har vanligen andra underliggande sjukdomar som gör att de är illa ute och man vet inte hur man ska behandla dem. Så det är en säkerhetsrisk hela tiden. Det blir en avvägning mellan risk och nytta.
Infektionsläkare världen över står inför allt svårare problem när de multiresistenta bakterierna sprids. Att tvingas använda behandlingar som inte är tillräckligt testade för att patienterna ska överleva är olyckligt, säger professor Otto Cars.
– Här finns det för lite kunskap. Läkare tvingas experimentera utan att ha egentligt vetenskapligt stöd. Här finns ett stort eftersatt forskningsområde.
Och innan nya behandlingar kan rekommenderas av läkemedelsmyndigheterna krävs noggranna tester på människor, inte bara i provrör, och det är ett dilemma, säger Otto Cars.
– Vi kommer inte att ha varken tid eller råd att vänta på nya kliniska prövningar utan vi måste utnyttja den kunskap som görs i laboratoriet mycket mer.
