Borg vill skydda skattebetalarnas pengar
Sveriges regering har satt upp två absoluta villkor inför de kommande förhandlingarna om en europeisk bankunion. Det sade finansminister Anders Borg på väg in till dagens finansministermötet på Cypern.
– Vi kommer inte använda de medel som byggts upp för svenska insättningsgarantier och bankkrisfonder för att betala för andra länders misstag. Vi har fullt finansierade system, och det är inte rimligt att de åtagandena används för andra länder, säger finansminister Anders Borg.
Den andra "röda linjen", som Anders Borg pratar om, handlar om Sveriges rätt att ställa högre krav än vad resten av EU gör när det gäller hur mycket egna pengar bankerna måste ha i kassan.
I onsdags presenterade EU-kommissionen förslag om den första delen i en möjlig framtida europeisk bankunion; att Europeiska Centralbanken ska få ansvaret att övervaka alla de runt 6 000 bankerna i euroområdet, och även få rätt att dra in banklicensen för banker som missköter sig grovt.
Icke euroländer, som Sverige, ska få rätt att i viss mån ansluta sig till den gemensamma banktillsynen, enligt kommissionens förslag.
I framtiden kan det även bli aktuellt att införa en insättningsgaranti och en bankkrisfond på europeisk nivå, och enligt Anders Borg hänger den nu aktuella bankövervakningen intimt samman med de framtida förslagen.
– Man kan inte koppla isär finansinspektion från ansvaret för att upprätthålla stabiliteten i banksystemet.
– Vi kommer naturligtvis vara med och förhandla, men våra röda linjer är väldigt tydliga. Det gör att det kommer vara svårt att acceptera det förslag som nu har lagts på bordet av kommissionen. Det ligger väldigt långt från våra utgångspunkter.
Bankunion är en av de frågor som finansministrarna diskuterade under sitt möte i EU:s ordförandeland Cypern. Hittills är Storbritannien det enda EU-land som har sagt uttalat nej till att delta i en europeisk bankunion.
Tidigare idag har euroländernas finansministrar diskuterat den ekonomiska krisen i bland annat Grekland och Spanien. Flera finansministrar har uttalat stöd för att ge Grekland mer tid på sig att genomföra de smärtsamma besparingar som är ett motkrav för fortsätta utbetalningar av nödlån.
Även chefen för valutafonden IMF; Christine Lagarde, sade sig vara positiv till att ge Grekland extra tid.
