Riksbankens hök och duva i offentlig utfrågning
I dag var det en slags premiär i riksdagens finansutskott. Två av sex direktörer från Riksbanken var inbjudna för att ge sin syn på penningpolitiken. Det har de senaste åren varit en splittrad direktion som har beslutat om räntan och i dag var både majoritets- och minoritetslinjen på samma podium.
Vice riksbankschef Karolina Ekholm var hos finansutskottet tillsammans med riksbankschefen Stefan Ingves.
Något förenklat men publikvänligt brukar direktionens ledamöter delas in i hökar och duvor, vad gäller synen på räntan och om den ska höjas eller sänkas.
Minoritetslinjen, företrädd av Karolina Ekholm och Lars E O Svensson, har länge velat gå snabbare fram och sänka räntan medan majoritetslinjen ståndaktigt har hållit fast vid en högre ränta.
Nu hade riksdagens finansutskott bjudit in av vardera, och tanken är att ledamöterna kommer att bjudas in i bokstavsordning, en i taget. Nästa år är det Lars E O Svenssons tur. Det blir tre utfrågningar per år i utskottet, i stället för två.
Vice riksbankschef Karolina Ekholm sade i finansutskottet att hon tycker att riskerna på kredit- och bostadsmarknaden bör beaktas om de utgör ett problem och om ingen annan gör något åt problemet.
– Det är oklart vad som ska uppnås och hur det ska utvärderas, sa Karolina Ekholm, med anledning av diskussionen om huruvida hushållens skuldsättning ska påverka reporäntan.
Karolina Ekholm bedömer dock inte att det är ett problem att det nu finns två block i direktionen om olika syn på räntesättningen.
– Det är snarare betryggande att det finns olika åsikter.
Stefan Ingves sa i Riksdagens utfrågning i dag att det att det kan bli oerhört stora konsekvenser om en bostadsbubbla får växa till sig.
– Det är bättre att hantera de här frågorna före än efter. När det går illa i en diffus framtid blir det oerhört kostsamt för samhället, sade riksbankschefen.
Han konstaterade också att andra åtgärder för att få ner den snabba ökningstakten av skuldsättningen inte har kommit på plats, till exempel amorteringskrav eller ökat bostadsbyggande.
– I stort sett inget annat har genomförts än lånetaket.
I dag publicerades också protokollet från det senaste räntebeslutet, den 5 september, då det ju blev en sänkning med 0,25 procentenheter, och det visar att åtminstone en av hökarna nu mjuknat.
Barbro Wickman-Parak ville sänka räntan, och så blev ju beslutet, även om minoriteten ville sänka ännu mer.
Låg tillväxt och låg inflation även på sikt var huvudargumenten för en sänkning. Sambandet mellan låg ränta och hög arbetslöshet finns men är inte oomtvistad och frågan om en bobubbla eller inte har inte heller något kristallklart svar.
Ökningstakten i hushållens skuldsättning, i huvudsak kopplat till bostadsköp, har dock avtagit markant det senaste året.
Enligt protokollet var den låga inflationen ett argument för riksbankschefen Stefan Ingves att sänka räntan.
– Kostnadstrycket bedöms bli svagare än i förra prognosen. Inflationsmålet motiverar därför en något mer stimulerande penningpolitik.
Ingves varnade samtidigt för att hushållens upplåning visserligen är lugnare nu, men att skuldsättningen måste övervakas. Riksbankens ränta har betydelse för detta.
Ingves poängterade att när penningpolitiken avvägs behöver Riksbanken också beakta vad som görs på dessa andra politikområden.
Reporäntans nivå är därför, bland mycket annat, också en funktion av hur väl regelverken för finansiell stabilitet fungerar när det gäller att motverka nya obalanser. Han menade att ju mindre man gör på annat håll, desto mer faller på penningpolitiken", enligt protokollet.
