Regeringen föreslår slopad koldioxidskatt
Regeringen har för bråttom med att slopa koldioxidskatten för kraftvärme till industrin. Det anser Naturvårdsverket. Ändå föreslår regeringen i sin budget att skatten, som tar in 180 miljoner kronor till statskassan, slopas redan nästa år.
– Vi instämmer i principen att ta bort koldioxidskatt från kraftvärmeanläggningar som ingår i utsläppshandeln, men vi är kritiska till timingen och menar att man kan invänta och se om EU kommer att skärpa handelssystemet först, säger Tea Alopaeus, som är handläggare på Naturvårdsverket.
Så motiverar Tea Alopaeus, som är handläggare på Naturvårdsverket, kritiken mot slopad koldioxidskatt för industrins kraftvärme.
För att minska utsläpp av så kallade växthusgaser införde EU ett handelssystem med utsläppsrätter 2005. Meningen var att industrin, genom att tvingas betala för sina utsläpp, också skulle minska dem och gå över till mer miljövänliga energislag.
Men genom att EU samtidigt delade ut mängder med utsläppsrätter, så uppnåddes inte den styrningseffekten.
Meningen var att de nationella koldioxidskatterna skulle behållas, i avvaktan på att EU:s handelssystem fungerade bättre.
Men industrin grymtade och klagade över dubbelbeskattning – dels avgifterna i EU:s handelssystem, som visserligen är i det närmaste obefintliga, dels den nationella koldioxidskatten.
Dessutom är det bara de industrier som köper kraftvärme som behöver betala skatten, medan de som producerar den själv kommer undan.
Förra året gjordes en sänkning av koldioxidskatten och nu föreslår alltså regeringen att den slopas helt. Enligt energiminister Anna-Karin Hatt (C) kommer detta inte att öka koldioxidutsläppen i Sverige.
– Mängden utsläpp i Sverige på de här områdena, styrs av EU:s utsläppshandel. Det gäller fortsatt, säger Anna-Karin Hatt.
– All den här verksamheten omfattas av utsläppshandeln. Lägger du koldioxidskatt ovanpå det, så leder det inte till minskade utsläpp, utan bara till att kraftvärmeproduktion i kraftvärmeverk blir missgynnad och det kommer att produceras mindre kraftvärme.
Men Naturvårdsverket skriver i ett remissvar till regeringen i våras att Sverige borde driva på för skärpningar av EU:s handelssystem, i stället för att slopa den egna koldioxidskatten, vilket sänder fel signaler.
I dag finns det ett starkt motstånd i många EU-länder mot att sänka utsläppstaket, samtidigt som några länder väljer att skärpa sin nationella koldioxidbeskattning.
– Det finns lite skillnader bland EU-länderna. En del vill inte skärpa handelssystemet, medan andra då väljer att införa nya nationella styrmedel så att det blir ett golv för prislappen på utsläpp, säger Tea Alopaeus på Naturvårdsverket.
