Kvinnojourerna vill att kommuner ordnar boende
Problemet växer med att våldutsatta kvinnor inte kan få en bostad, enligt Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund. Nu vill de att kommunerna ska ha garanterade bostäder.
Förra året anmäldes 28 000 fall av kvinnomisshandel, det är fler än nånsin. Vissa av kvinnorna söker sig till kvinnojourer.
Anneli Norberg jobbar på Alla kvinnors hus i Stockholm - hon visar runt i ett verkstadsrum där skyddade kvinnor gjort skulpturer på temat ”Min man”.
– De ser lite läskiga ut, det är ju så kvinnorna upplever sina män; de som har blivit utsatta, berättar hon.
Efter ett par månader i kvinnojourens boende är det dags att hitta ett eget hem. Många av de som ska lämna kvinnojourerna för ett eget boende mår psykiskt dåligt.
De har varit tvungna att sluta på sina jobb, och vissa får försörjningsstöd. Då är det svårt att få ett hyreskontrakt. Ni vill kvinnojourerna att kommunerna ska garantera bostäder.
– Det skulle underlätta väldigt mycket för de kvinnor som verkligen är i behov av en lägenhet vilket många av de som kommer till oss är, säger Annelie Norberg.
Ofta blir det i dag en lösning med vandrarhem eller hotellhem, och enligt kvinnojourer runt om i landet blir det ett allt större problem.
– De behöver också få trygghet och rutiner efter allt vad de har varit med om; etablera ett liv framåt. Det kan man inte göra om man inte har en bostad, säger Anneli Norberg.
Carin Götblad är nationell samordnare mot våld i nära relationer. Hon tycker det är viktigt att det alltid finns hyresrätter för de som är i utsatta situationer.
– Jag förstår inte var de ska tas ifrån eftersom det finns så lite. Det är det som är problemet - kommunerna försöker nog ta fram boende utifrån det bestånd de har, men det är ett så litet bestånd. Det här är en konsekvens av att så mycket är utsålt av allmännyttan, säger Caron Götblad.
