Många i SFI har ingen skolgång från hemlandet

Flera personer i SFI har aldrig sett en karta berättar läraren Johanna Karlman. Foto: Jessica Gow/Scanoix
1 av 3
Flera personer i SFI har aldrig sett en karta berättar läraren Johanna Karlman. Foto: Jessica Gow/Scanoix
Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. Foto: Markus Dahlberg/Scanpix.
2 av 3
Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. Foto: Markus Dahlberg/Scanpix.
Foto: Erik G Svensson/Scanpix.
3 av 3
Foto: Erik G Svensson/Scanpix.

Allt fler av landets nyanlända invandrare analfabeter och kan varken läsa eller skriva när de kommer till Sverige. Nu vill Sveriges kommuner och landsting, SKL, att regeringen lägger mer resurser på svenskundervisningen för invandrare.

Publicerat tisdag 2 oktober 2012 kl 17:01

– Eleverna har inte ens traditionen att läsa skyltar. Tittar inte på symboler, bildtolkning är jättesvårt, siffror och att lära sig klockan är jättekomplicerat, säger Johanna Karlman, SFI-lärare i Borlänge.

Antalet elever i SFI, som har liten eller ingen skolgång alls från hemlandet har, som vi rapporterat i dag, fördubblats på fem år i Sverige. Drygt 19 000 av kursdeltagarna var det förra året som hade max tre års tidigare utbildning.

Kommunen ansvarar för sfi-utbildningen. Och Per-Arne Andersson, chef vid avdelningen för lärande och arbetsmarknad på Sveriges kommuner och landsting, SKL, vill nu se ett ökat erfarenhetsutbyte mellan kommunerna i den här frågan.

Han säger att det i dag är svårt att hitta rätt kompetens för att undervisa eleverna på sina modersmål till exempel, och att det är dyrt att utveckla kompetensen som finns. Regeringen borde helt enkelt satsa mer pengar på SFI, tycker han:

– Ja ett sätt är ju att samtala med regeringen när det gäller ersättningsfrågan och där är det ju viktigt att man skickar de signalerna från regeringens sida så som vi ser det, säger Per-Arne Andersson.

Men ansvarig för frågan i regeringen Nyamko Sabuni, jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister, menar att det viktigaste för gruppen nyanlända analfabeter är praktik och arbetsintroduktion, framför papper och penna i skolbänken:

– De lär sig svenska bäst genom att praktisera det alltså genom arbetsintroduktion för att ge de chansen att praktisera svenskan. För är man inte van att studera så räcker det inte att sitta i skolbänken några år med SFI, säger Nyamko Sabuni.

Vad vill du då svara de lärare som vill se mer resurser för att de ska kunna ta hand om de elever de faktiskt har och som förväntas lära sig läsa och skriva?

– Vi satsar ju mera resurser till just den målgruppen i den här budgeten och jag är övertygad om och håller med dem om att vi kommer att behöva mer resurser eftersom vi ser att målgruppen växer. Men jag vill återkomma till att också dessa kvinnor och kanske ibland också män först och främst måste få chans att lära sig tala svenska. För det är det som underlättar deras väg in till arbetslivet, säger Nyamko Sabuni.

 – Vi har en kraftigt växande asylinvandring. Den här gruppen blir allt mer lågutbildad. Det finns ingen politisk beredskap. Jag ser en regering som springer runt och försöker fånga fallande bollar. Helhetsgreppet, det ser inte jag, säger Anna Dahlberg, politiskt cheftredaktör på Expressen i Sveriges Radios Studio Ett.

– Man kan och ska lära sig svenska innan man knäckt "läskoden". Jag menar att de kvinnor som varit här i tio-femton-tjugo år och inte kan svenska, de kvinnor har vi nog redan förlorat. Det bästa sättet är att kombinera svenskstudier med praktik, säger Nyamko Sabuni, jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister i Studio Ett.

Skriv ut

Dela