Skador från skogsavverkning blir allt vanligare
Trots att många som arbetar med skogsavverkning har utbildats för att undvika att orsaka så kallade körskador i skogarna, så har den här typen av skador ändå ökat den senaste tiden. Det visar stickprovskontroller som Skogsstyrelsen gjort. Körskador i närheten av vattendrag påverkar nämligen djur och växter negativt.
Trots att många som arbetar med skogsavverkning har utbildats för att undvika att orsaka så kallade körskador i skogarna, så har den här typen av skador ändå ökat den senaste tiden. Det visar stickprovskontroller som Skogsstyrelsen gjort. Körskador i närheten av vattendrag påverkar nämligen djur och växter negativt.
– Det här är ett område där vi har hög grundvattennivå. Alltså, det är ett kärr, en sumpmark som man har brakat rakt igenom, säger Johan Törnblom, forskarassistent vid SLU, som undersöker Getbrobäcken i Bergslagen. Där orsakade skogsavverkning för 10 år sedan miljöskador som består i dag.
Under de senaste åren har Skogsstyrelsen tillsammans med skogsbolagen satsat på utbildning av de entreprenörer som jobbar med avverkning.
Huvudfokus i utbildningen har varit hur de ska undvika körskador i skogen, det vill säga spår och tydliga förändringar i marken som kommer efter att tunga maskiner arbetat i skogen.
Trots utbildning så ökar körskadorna, enligt Skogsstyrelsen.
Förutom att vara ett rent estetiskt problem så är körskador också ett miljöproblem – speciellt nära vattendrag och sjöar. Slam och sediment hamnar då i vattendragen som täpps igen. Då riskerar de vattenlevande djuren där, småkryp och andra organismer, att dö.
I Getbrobäcken dokumenterade forskare år 2001 vattenkvaliteten, arter och småkryp. Året efter avverkades skogen omkring och i dag, tio år senare, så är det bara hälften så mycket smådjur som det var innan i bäcken. Smådjur som är mat för fiskar och fåglar.
– Jag har hittat någon husbyggande nattsländelarv och någon mask. Men annars ser det lite magert ut här faktiskt, säger Johan Törnblom.
Vid avverkningar uppstår också en form av giftigare kvicksilver som heter metylkvicksilver. Och siffror har tidigare visat att så mycket som en femtedel av kvicksilvret som finns i svenska insjöar i dag kommer från skogsavverkningar.
Och om körskadorna i skogen ökar så blir det här ett större problem i framtiden.
– Det som har förvånat oss är hur avverkningar och körskador sätter igång den här kvicksilverfrigörande processen. Vi tror att mellan 10 och 20 procent av all kvicksilver i svensk insjöfisk frigjorts från marken under avverkningsprocesser, säger Kevin Bishop, forskare vid SLU.