Läraravtal banar väg för lönekrav i fler yrken
Lärarnas löneavtal som slöts nyligen är det avtal som ger störst löneökning på arbetsmarknaden i år. Nu säger andra grupper inom kommuner och landsting att lärarnas avtal banar väg för att de också ska uppvärderas.
– Ska vi kunna attrahera dagens och morgondagens akademiker måste man betala mer. Det intressanta med läraravtalet är att det är två kvinnodominerade förbund som tydligt har fått mer, det är banbrytande, säger Markus Furuberg, som är förhandlingschef på socialsekreterarnas fack Akademikerförbundet SSR.
Lärarnas avtal, som kritiseras hårt i de egna leden, är det avtal som ger störst löneökning i år: 4,2 procent jämfört med industrinormen på 2,6 procent.
Lärarna har dock fått betala med ett längre avtal med två osäkra sista år.
Men andra fack som också löneförhandlar med Sveriges kommuner och landsting anser att läraravtalet är ett tecken på att lönerna kan bli högre än industrins norm.
Vårdförbundet, som bland annat organiserar sjuksköterskor, har ett långt sifferlöst avtal. Just nu funderar de på om avtalet ska sägas upp.
– Jag tror att det är väldigt positivt att de har lyckats bryta en norm. Jag hoppas också att lärarnas avtal väcker en diskussion om en strukturell lönediskriminering av kvinnodominerade akademiska yrkesgrupper, där lärarna är en grupp och våra fyra medlemsgrupper är fyra andra, säger Vårdförbundets vice ordförande Anna Andersson, som tror att läraravtalet får stor betydelse.
Om någon yrkesgrupp ska få mer än industrins lönenorm måste uppvärderingen godkännas av alla andra för att det inte ska uppstå kompensationskrav, det som brukar kallas huggsexa. Men ett sådant samtycke finns inte.
– Det finns ingen acceptans hos våra medlemmar att avstå pengar till förmån för lärarna, säger Markus Furuberg på Akademikerförbundet SSR.
På SKL är Ingela Gardner Sundström ordförande i förhandlingsdelegationen. Hon tycker att det är svårt att jämföra lärarnas fyraåriga avtal med övriga ettåriga. Men hon ser en risk för kompensationskrav.
– Under en lång följd av år har lärarna fått ett sämre utfall än alla våra andra grupper och det i sig talar för att det kanske inte finns skäl till kompensation för övriga, möjligen till kompensation för lärarna, säger Ingela Gardner Sundström.
