Statens pengar till naturvårdsavtal räcker inte
-
Bild 1 av 2Foto: Annika Digréus/Sveriges Radio. -
Bild 2 av 2Foto: Annika Digréus/Sveriges Radio.
Många enskilda skogsägare väntar i åratal på att få ersättning för områden som myndigheterna pekat ut som skyddsvärda. Under tiden får de inte hugga skogen. För många kan den ekonomiska pressen bli svår.
Tema: Skogen
Tendens, Naturmorgon, Vetenskapsradion, Ekot och P4 Dokumentär granskar under september och oktober skogen och den svenska modellen.
– Den som inte får några pengar och bara är låst kanske har banklån, som hotar hela ekonomin, säger Hans Tibell, skogsägare utanför Östhammar i Uppland och fortsätter:
– Eller om det är ett dödsbo så kanske de har tänkt lösa ut någon av delägarna och då kan man inte det. Då får man kanske gå ifrån hela gården.
Hans Tibell och hans bror äger gemensamt en skogsgård som ligger vackert på en udde. Ute i skogen står årets plantor kvar från en av de sällsynta arter som trivs där.
– Ja, det här är några gulnade exemplar utav guckusko.
Och den växer här i din skog?
– Jadå, massor. Och det har naturligtvis de kära myndigheterna uppmärksammat. Det är ju en del av förklaringen till att man är intresserad av reservat, säger Hans Tibell.
När länsstyrelsens naturinventerare såg orkidéerna hamnade familjen Tibells skog på listan för önskvärda reservat. Därmed var det stopp för att hugga i skogen. Sen dess har över tolv år gått, med segdragna förhandlingar om hur stort naturreservatet ska bli och om ersättningens storlek.
Markägare kan få intrångsersättning med 25 procent utöver markens värde för att låta sina artrika marker bli reservat.Men den extra ersättningen gör också att anslaget urholkas.
Regeringen har avsatt 334 miljoner till och med 2016. Pengarna räcker inte alls till den mark som behöver skyddas för att klara miljömålen.
Regeringen har gett Skogsstyrelsen, som ska ersätta en del av markägarna, ungefär samma belopp i tio år. Det hade behövts betydligt mer pengar i budgeten, säger Johan Åberg på Skogsstyrelsen.
– Vi ville ha en fördubbling av anslaget, som skulle innebära att vi fick ungefär 250 miljoner kronor i form av ersättning till markägare vid bildande av biotopskydd och naturvårdsavtal.
Vad fick ni?
– Ja, vi fick en femttonprocentig ökning, det vill säga ungefär 25 miljoner extra utöver vad vi tidigare haft.
Hans Tibell, skogsägare i Östhammar och ordförande i Mellanskog i Uppsala län, tycker att man måste se till att det finns pengar.
– För man kan inte bara vägra folk att avverka utan att komma med någon ersättning för det. Det måste vara antingen eller, säger han.
