Fysikpristagarna har lyckats mäta det omätbara
Årets Nobelpris i fysik går till forskning inom kvantoptiken, och handlar om att dressera och styra pyttesmå partiklar.
Forskningen kan på sikt leda till enormt exakta klockor och supersnabba kvantdatorer och fysikforskarna på KTH och Stockholms Universitet jublade när de fick beskedet tidigare i dag.
Mohamed Bourennane, professor i experimentell kvantinformation och kvantoptik på Stockholms universitet, har arbetat med en av nobelpristagarna, fransmannen Serge Haroche, och han är mycket glad.
– Vi har dansat i korridorerna, vi är superglada, säger han.
Priset till Serge Haroche och amerikanen David Wineland var välförtjänt, tycker han och kollegorna, som nu hoppas på mer fokus på forskningsfältet.
"Partikeldressyr i kvantvärlden" är rubriken på beskrivningen av priset från Kungliga vetenskapsakademien. Fysikpristagarna i år har lyckats mäta det som tidigare varit omöjligt att mäta, nämligen vissa kvantfysikaliska fenomen.
Och det här öppnar nu för mycket exakta klockor, bättre GPS-system och på längre sikt också supersnabba kvantdatorer som kan göra flera beräkningar samtidigt.
Kvantfysiken, som nu Nobelprisbelönas, är minst sagt komplicerad, och beskriver tillstånd som inte ens experterna förstår sig på till fullo, säger Gunnar Björk, som är professor i ämnet på KTH.
– Det är lite mystiskt. Man kan bli bekväm med det men jag tror att vi fortfarande inte riktigt kan förstå det, för det ligger så långt ifrån våra vardagliga erfarenheter. Det uppträder saker vi inte är vana vid som vi inte kan tolka och inte har ord för.
Fysikforskarna på KTH och Stockholms universitet firade dagens Nobelpris med äppelpaj i eftermiddags. Pristagaren Serge Haroche hoppas, när telefonen slutar ringa, få lite tid för ett glas champagne med kollegorna och familjen.
– Jag får telefonsamtal efter telefonsamtal! Vad jag skulle vilja är att få lite tid med kollegorna och familjen för ett glas champagne, utropar han.
