Migrationsverket kritiseras för asylombud
Migrationsverket bör fråntas uppdraget att bedöma lämpligheten hos ombud som företräder asylsökande. I dag är Migrationsverkets process för dålig, har Statskontoret kommit fram till i en utredning som gjorts på uppdrag av regeringen.
I utredningen föreslås alltså att Migrationsverket ska fråntas uppdraget att grundläggande bedöma ombudens lämplighet i flera fall, säger Peter Ehn som är utredare.
– Migrationsverket genomför inte förordnandeprocessen på ett enhetligt sätt. Då ökar risken för att det kan slinka med sådana som inte är lämpliga för sitt uppdrag helt enkelt, säger Peter Ehn.
Nästa år väntas 54 000 personer söka asyl i Sverige, skriver Sydsvenskan. De som riskerar att avvisas har rätt till juridisk hjälp av ett offentligt biträde. Ett biträde som nu bedöms av Migrationsverket.
De flesta är advokater eller biträdande jurister vid advokatbyråer, men det finns också ombud med annan bakgrund.
I dag bedöms ombuden vid en lokal enhet från fall till fall och Peter Ehn säger att det i sin tur leder till lokala skillnader i bedömningen.
--De övriga juristerna, sådana som inte är advokater eller biträdande jurister tycker vi att Rättshjälpsmyndigheten ska göra en grundläggande prövning av. Rättshjälpsmyndigheten är ju en liten enhet som är samlad på ett ställe och som har biträdesfrågor som ett huvuduppdrag. Så vi tror att det definitivt skulle underlätta enhetligheten, säger Peter Ehn.
Mikael Ribbenvik som är rättschef på Migrationsverket tycker att statskontorets förslag i sin helhet är bra. Men han tycker inte att man bara ska fokusera på dem som inte är advokater eller jurister och säger också att lagstiftningen om vilken information som ska finnas tillgänglig då det är dags för bedömning, måste ändras för att det här ska fungera.
– Lämpligheten avgörs inte av titel utan av agerande. Men om man ska kunna göra en lämplighetsbedömning, då vill man ju veta saker om personen. Man måste kunna samla material. Det är kanske CV, det kanske är andra personliga omständigheter och nuvarande lagstiftning tillåter inte att vi samlar den typen av material. Och vi har fått nej från Datainspektionen att göra detta, det hjälper inte att lägga det på en annan myndighet för där blir det också ett nej, säger Mikael Ribbenvik.
Migrationsverket har därför skickat en skrivelse till regeringen där man framfört den här kritiken.
