Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nya siffror visar på dubblad bostadssegregation

Uppdaterat onsdag 28 november 2012 kl 14.30
Publicerat onsdag 28 november 2012 kl 06.50
1 av 4
Ulla-Britt Nilsson i Värnamo har grannar från många länder. Foto: Dan Segerson/Sveriges Radio.
2 av 4
Dennis och hans kompisar trivs i Stålhagen. Foto Peter Bressler/Sveriges Radio
3 av 4
I Stålhagen i Hultsfred har numera varannan innevånare bakgrund i ett annat land. Foto Peter Bressler/Sveriges Radio
4 av 4
Stålhagen. Foto Peter Bressler/Sveriges Radio

Bostadssegregationen har fördubblats i Sverige de senaste 20 åren. Det här visar ett unikt siffermaterial från SCB som Sveriges Radio låtit ta fram. Trenden är densamma i hela landet. Andelen människor med invandrarbakgrund har ökat kraftigt i vissa stadsdelar även på mindre orter.

Ulla-Britt Nilsson bor i Vråen i Värnamo i Småland har sett sin stadsdel förvandlas sedan hon flyttade in 1978. Det som SCB kallar utländsk bakgrund - att en person är född i utlandet eller båda föräldrana är födda utomlands - en sådan bakgrund har nu nästan alla hennes grannar. 

– Jag bor i en länga med 12 lägenheter och jag är den enda svenska, sedan är det spanjorer, chilenare, afrikaner, iranier och bosnier, säger hon.

Det som hänt i Ulla-Britt Nilssons kvarter, det har hänt på många håll i Sverige. Andelen personer med utländsk bakgrund  har ökat kraftig, men bara i vissa bostadsområden.

När Sveriges Radio jämför den tiondelen av svenska postnummerområden som har den högsta andelen personer med bakgrund i ett annat land, och lägger åren 1990 och 2010 bredvid varandra - då har andelen fördubblats, från en knapp fjärdedel av befolkningen, till nästan hälften.

I den andra ändan av tabellerna - där nästan ingen har utländsk bakgrund - där har siffrorna nästan stått stilla. I den tiondelen av Sverige har inte ens var tjugonde person en bakgrund i utlandet.

Väljer man större eller mindre delar av materialet blir utvecklingen densamma - segregationen har helt enkelt ökat kraftigt i Sverige sedan 1990.

Uppdelningen är fortfarande allra tydligast i Malmö och Stockholm, både i Rosengård och i Rinkeby har mer än nio av tio människor en bakgrund i ett annat land.

En del av de områden som har segregerats mest har också upplevt kraftiga sänkningar av sysselsättning och inkomster.

Det behöver inte gå på det sättet, men risken ökar om man samtidigt rustar ner samhällsfunktionerna. Det säger professorn i kulturgeografi Roger Andersson. Han varnar för ökade motsättningar och större problem.

– Det finns en övergripande fråga om ett delat samhälle och växande konflikter till följd av det, säger han.

Ökningen av segregationen i Sverige - den är utbredd över hela landet. Många av de områden som har förändrats mest ligger i mindre samhällen.

I Stålhagen i Hultsfred har numera varannan innevånare en bakgrund i ett annat land.

Simira Wermez kom till Stålhagen ifrån krigets Bosnien för 18 år sedan och gillar området. Det är större öppenhet och fler barn där, säger hon.

– Jag trivs för här kan man umgås bättre med människor, det är lite annorlunda; mer öppenhet, säger Simira Wermez.

 

Se hur det ser ut i din postort

Rättat i texten: För att räknas till gruppen med utländsk bakgrund ska man vara född utomlands, eller så ska båda földrarna vara födda utomlands.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".