Tidigare Vänsterpariledaren Lars Werner död

Publicerat lördag 12 januari 2013 kl 13:24
Uppdaterat, lördag 12 januari 2013 kl 17:03
Lars Werner. Foto: Leif R Jansson/Scanpix.
Lars Werner var partiledare i 18 år. Foto: Leif R Jansson/Scanpix.

Vänsterpartiets tidigare ordförande, Lars Werner, har gått bort. Han avled i en hjärtattack i går eftermiddag.

Beskedet kom oväntat för Vänsterpartiets nuvarande ledare, Jonas Sjöstedt.

– Det kom väldigt plötsligt, och det känns tomt. Det är som om en del av partiets historia, kunskapen om vilka vi har varit en gång, att det har försvunnit med Lasse Werner, säger Jonas Sjöstedt.

Lars Werner föddes på Södermalm i Stockholm 1935. Han utbildade sig till murare, var fackligt aktiv och gick på 50-talet med i Sveriges kommunistiska parti.

1967 bytte partiet namn till Vänsterpartiet kommunisterna och dåvarande partiledaren C H Hermansson, som tidigare uttalat sig positivt om Stalins politik, försökte göra VPK mer oberoende av Sovjetunionen.

C H Hermansson gladdes åt att det blev just Lars Werner som efterträdde honom 1975.

– När jag avgick så fanns två kandidater och han var den ene, som jag sympatiserade med. Och han sympatiserade med mig. Det är självklart att jag uppskattade att han blev vald av kongressen. Han har alltid slagits för riktiga idéer, säger C H Hermansson.

Även Lars Ohly, som var Vänsterpartiets ledare 2004 till 2012, betonar Lars Werners roll som förnyare av VPK.

– Vänsterpartiet tog under Lars Werner flera viktiga steg bort ifrån inflytandet av Sovjetunionen och frigjorde sig därifrån. Vilket ju också ledde till att Moskakommunisterna splittrade partiet 1977.

Det blev också Lars Werner som till sist drev igenom att ordet kommunist helt försvann i partinamnet. 1990 blev det nya namnet Vänsterpartiet, i spåren efter Berlinmurens fall och kommunismens sammanbrott i Östeuropa.

Men så sent som 1989 deltog Lars Werner i firandet av DDR:s 40 år som stat, och många ifrågasatte hans ideologiska omvändelse.

Inrikespolitiskt fungerade både VPK och senare Vänsterpartiet under många år som stödparti för socialdemokratiska regeringar. I gengäld la en del socialdemokratiska väljare sina röster på "kamrat 4 procent" - när VPK såg ut att riskera att åka ur riksdagen.

Men det fanns gränser för Lars Werners princip att aldrig fälla en arbetarregering, exempelvis 1990, när regeringen Carlsson, la fram det så kallade stoppaketet.

Men ibland knakade stödet i fogarna. 1990, när regeringen Carlsson la fram det så kallade stoppaketet, ansåg Lars Werner att måttet var rågat.

– Jag förstår inte regeringens politik, därför att jag tycker att det är ansvarslöst att sätta regeringsmakten på spel för ett rent högerförslag som strejkrättens upphörande och ett lönestopp. Jag kan tänka mig ett lönestopp som inte drabbar de lågavlönade. Men att göra detta till en fråga om nyval, det tycker jag är ansvarslöst, sa han i en intervju för Ekot då.

Lars Werner satt i riksdagen från 1965 till 1994. Under dessa nästan 30 år var han partiordförande i 18. Lars Werner blev 77 år.

Skriv ut

Dela