Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bakgrund: Olika intressen i EU:s långtidsbudget

Publicerat fredag 8 februari 2013 kl 14.16
Uppdaterat fredag 8 februari 2013 kl 16.45
"Vi är betjänta av att man bantar budgeten"
(4:38 min)
1 av 2
Några av de som ska komma överens om EU:s långtidsbudget. På bilden syns bland andra Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Frankrikes president François Hollande och EU-parlamentets talman Martin Schulz. Foto: Michel Euler/Scanpix
Klicka för större grafik - EU:s långtidsbudget
2 av 2
Klicka för större grafik - EU:s långtidsbudget

Ett nytt förslag till EU:s långtidsbudget kom i dag efter långdragna förhandlingar vid toppmötet i Bryssel. För Sveriges del har EU-rabatten varit en viktig del att kämpa för. Mats Hallgren, EU-journalist, säger att den främst är viktig för Sverige politiskt, inte ekonomiskt.

Sverige betalar omkring 30 miljarder om året till EU-budgeten, och får tillbaka drygt 10-15 miljarder. Eftersom avgiften är högre än det vi får tillbaka får Sverige en rabatt på avgiften.

Just nu ligger Sveriges rabatt på drygt tre miljarder kronor om året, och enligt EU-ordförande Herman van Rompuys förslag ska Sverige få en rabatt på motsvarande 1,4 miljarder kronor i den nya budgeten. Men det verkar fortfarande vara oklart vad nettovärdet av rabatten blir och värdet kan dessutom förändras om andra länder kräver större rabatter.

Mats Hallgren, EU-journalist och tidigare utrikeskorrespondent för Svenska Dagbladet, säger att rabatten främst är viktig för Sverige politiskt, och inte ekonomiskt.

– Rabatten är viktig, eftersom varje krona ut och in är viktig i ett läge när vi behöver alla pengar vi kan få tag på, men den ekonomiska vikten är inte jättestor. Regeringen Reinfeldt och Anders Borg vill inte förlora prestige på att bli av med den här rabatten, säger Mats Hallgren.

Det nya långtidsbudgetförslaget innebär en total utgiftsnivå för hela EU för 2014-2020 på omkring 960 miljarder euro. Det kan jämföras med det senaste förslaget från det misslyckade budgettoppmötet i november på 972 miljarder euro, och innebär att EU för första gången någonsin verkar få en långtidsbudget som är något mindre än den föregående.

– I tider där väldigt många av EU:s medlemsländer genomför väldiga åtstramningsprogram för att få ordning på sina offentliga finanser ser det inte bra ut om EU:s budget samtidigt får stora påökningar, säger Mats Hallgren.

Men samtidigt kan man säga att det finns länder som tjänar på en större budget, och andra som förlorar på det. När budgetförhandlingarna strandade i november berodde det framför allt på den gamla konflikten mellan EU:s rikare och fattigare länder: De rikare länderna som Sverige och Storbritannien kräver nedskärningar i budgeten, medan de fattigare länderna som tar emot störst andel EU-stöd till jordbruk och regional utveckling vill hålla uppe budgetnivån.

– Varje land har särintressen. Länder med stort jordbruk, som Frankrike, har ett starkt intresse av att inte banta jordbrukssubventionerna, och länder som får mycket regionalstöd, som länder från Öst- och Centraleuropa, har starkt intresse av att regionalpolitiken inte bantas.

– Och vi som är stora nettobidragsgivare är naturligtvis betjänta av att man sparar och bantar budgeten, säger Mats Hallgren.

En av nyheterna i budgetförslaget är en mångmiljardsatsning mot ungdomsarbetslösheten i fattiga EU-länder. Dessutom kommer regions- och jordbruksstöden öka, medan det kommer att bli besparingar på infrastruktursatsningar. Det kommer även att skäras i rättsområdet, EU:s utrikespolitik och kostnader för EU-byråkratin.

– Om jordbruket ökar som andel av budgeten är det en kraftig förlust för Sverige och de nordiska länderna, och en kraftig vinst för Frankrike och de andra jordbruksländerna.

Förhandlingarna har varit långdragna, men Mats Hallgren säger att det var självklart att EU-ledarna till slut kom överens. Han tror att det ekonomiska krisläget inom EU hade en viss disciplinerande verkan.

– I det här läget när EU lever farligt, skulle det se väldigt illa ut om man inte kom överens. Det skulle dessutom kunna få igång marknaden att bli orolig igen, och det vill ingen.

Nu när EU-ledarna lyckats enas om långtidsbudgeten måste den godkännas av EU-parlamentet senare i år för att den ska börja gälla. Men flera parlamentsledamöter och talmannen Martin Schultz har varnat för att förslaget kommer att röstas ned där. Enligt ett tidigare uttalande från Schulz fattas det hundra miljarder euro i budgeten.

Om parlamentet säger nej till budgeten måste EU:s regeringar och parlamentet förhandla, och blir det ingen överenskommelse där heller, fortsätter den gamla budgeten att gälla. Det skulle i så fall vara en nackdel för Sverige, eftersom den svenska EU-rabatten, Sveriges stridsfråga, då upphör att gälla.

Mer om …

Fakta EU-avgiften

Den avgift som länderna betalar till EU bestäms utifrån EU-ländernas bruttonationalinkomst (BNI), momsinkomster samt tullar och avgifter vid handel med länder utanför EU.

Medlemsländernas avgifter är EU:s viktigaste inkomst och kallas för EU:s egna medel.

Sverige betalar mer än vad landet får tillbaka från EU i form av stöd och bidrag. Det kallas ibland för att Sverige är en nettobetalare till EU.

För 2013 betalar Sverige 33,5 miljarder kronor i EU-avgift, och får tillbaka 11,6 miljarder kronor. Nettoflödet för Sverige är således -21,9 miljarder kronor för 2013.

Källa: EU-upplysningen (på uppdrag från riksdagen)

EU:s långtidsbudget 2014-2020

Det nya budgetförslaget innebär en total utgiftsnivå för 2014-2020 på omkring 960 miljarder euro, vilket är en minskning mot den föregående långtidsbudgeten.

Besparingarna sker framför allt på infrastruktursatsningar som minskas med nästan 14 miljarder euro. Även anslagen för det rättsliga området dras ned med drygt en miljard euro, pengar till EU:s utrikespolitik minskar med knappt två miljarder euro och kostnader för EU-byråkratin dras ned med 1,5 miljarder euro.

Struktur- och regionstöden ökar med 4,6 miljarder euro, och utgifterna för jordbruksstöden ökar med 1,3 miljarder.

EU-ordförande Herman van Rompuy vill även att EU satsar sex miljarder euro på ungdomsarbetslösheten i fattiga EU-länder.

Källa: Ekot och TT

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".