Sveriges försvarsförmåga kommer att vara låg

Försvaret har inte råd med både marinen och armén enligt ÖB. Foto. Scanpix
Den svenska organisationen är optimerad för att åka utomlands där behoven inte är de samma som när man försvarar sitt eget land. Foto: Scanpix

För liten underhållsorganisation, dålig kommunikationsförmåga och för svagt luftvärn gör att Sveriges försvarsförmåga kommer vara mycket låg när det nya försvaret står klart 2019. Det visar en bred analys som gjorts av en grupp inom Kungliga krigsvetenskapsakademien och som breddar ÖB:s besked att Sverige kan försvaras i en vecka.

Publicerat torsdag 14 februari 2013 kl 04:20

– De stridande förbanden kommer ha den ammunition, drivmedel och annat som de har med sig när de går in i striden. Sedan finns inget bakom som kan fylla på. Mekaniserad bataljon kanske kan slåss ett dygn eller två, sedan är förnödenheterna slut, säger Karlis Neretnieks som är tidigare rektor vid Försvarshögskolan och ingår i gruppen.

Orsaken till att flera av arméns förband inte ens kommer ha en veckas stridsförmåga är det ska finnas sju stridande bataljoner, men bara två underhållsbataljoner som kan ordna ammunition, drivmedel och mat. Det räcker inte för att försörja sju bataljoner. Orsaken är enkel, enligt Karlis Neretnieks.

– Organisationen är optimerad för att åka utomlands och de här sakerna behövs sällan utomlands. När vi ska använda samma organisation för att försvara Sverige, visar sig bristerna.

Det finns inte heller tillräckligt med ingenjörstrupper, så förband kommer till exempel inte kunna ta sig över älvar. Dessutom är ledningsförmågan, möjligheten till kommunikation mellan olika förband, för begränsad.

– Om man ska genomföra ett motanfall måste man samordna artilleri, stridsvagnar, underhållstjänst, luftvärn. Har man inte den förmågan blir det inte mycket till anfall, säger Karlis Neretnieks.

Krigsvetenskapsakademiens grupp har i ett år analyserat försvarsförmågan och i dag offentliggörs resultatet. Ett problem gruppen pekar på är bristen på luftvärn med lång räckvidd. Kryssningsrobotar skulle enkelt kunna skjuta sönder flygflottiljernas landningsbanor och JAS-planen på marken.

– De fina JAS-flygplanen som vi köper - kommer vi att få väldigt effekt av. Risken är att de aldrig kommer att slåss med motståndaren.

Gruppen utesluter att någon direkt vill attackera Sverige. Men, vid konflikt i Baltikum, skulle såväl Ryssland som Nato tillfälligt vilja utnyttja ett par svenska områden, för framskjutna positioner eller luftvärn.

Sverige skulle då bara kunna försvara ett område, kanske upp till en vecka.

– Men det är inte det som är problemet. Det stora problemet är att vi vet inte i vilken del av landet en angripare eventuellt kommer. Och där Försvarsmakten inte är samlad, där talar vi om inga dagar alls.

Nyckelord

Försvar

Dela