USA betalade för propaganda i Sverige på 50-talet

Tidningar. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Scanpix.
Foto: Håkon Mosvold Larsen/Scanpix.

USA betalade stora pengar för propaganda i Sverige under det "kalla kriget" på 1950- och 60-talen. Det var den amerikanska underrättelsetjänsten CIA som låg bakom ekonomiskt stöd till verksamhet som bedrevs av bland annat centrala kulturpersonligheter i "Svenska kommittén för kulturens frihet" och Dagens Nyheters chefredaktör Herbert Tingsten.

Publicerat fredag 1 mars 2013 kl 07:35
Uppdaterat, fredag 1 mars 2013 kl 08:08

USA:s inflytande var större än vad som tidigare kommit fram enligt en kommande radiodokumentär i P3 med historie-forskaren Mikael Nilsson vid Stockholms universitet.

– Det var en väldigt stor framgång för de amerikanska propagandisterna. Det som Tingsten och Dagens Nyheter sysslar med, det som den svenska kommittén sysslar med och de författare och intellektuella som var knutna till den här organisationen, säger Mikael Nilsson fil dr i teknikhistoria vid Stockholms Universitet.

Han hävdar att Dagens Nyheters mycket amerikavänlige chefredaktör under 1950-talet Herbert Tingsten arbetade för CIA, den amerikanska underrättelsetjänsten. CIA stod bakom Kongressen för kulturens frihet, Congress for Culture Freedom, som från 1950 samlade tänkare och kulturpersonligheter väster om järnridån för att motverka marxistiskt inflytande som spreds av Sovjetunionen.

Enligt Mikael Nilsson var Herbert Tingsten med sin tes om ideologiernas död, mer knuten till Kongressen för kulturens frihet än vad som varit känt.

I Sverige bildade kulturpersonligheter som S-riksdagsmannen Ture Nerman och författaren Vilhelm Moberg Svenska Kommittén för kulturens frihet. Författaren Birgitta Stenberg arbetade med kommitténs tidning "Kulturkontakt", vars texter kontrollerades av det CIA-stödda Congress for Culture Freedom innan de fick publiceras.

– Paris kollade vad vi skrev, naturligtvis. Det var viktigt. Bara det borde ju ha gjort oss lite misstänksamma, säger Birgitta Stenberg.

I 50-talets Sverige satsade USA också på andra sätt att motverka Sovjetunionens inflytande. På USA:s ambassad fanns en informationsbyrå USIS, som bland annat försåg landsortstidningar med propagandatexter inom olika områden. Mikael Nilsson har gått igenom ett stort antal landsortstidningar och säger att texterna togs in utan angivande av källa. Detta ansåg amerikanarna var mycket framgångsrikt.

Det förekom också omfattande kontakter med arbetarrörelsen från USA:s sida. Mikael Nilsson nämner Kuba-krisen 1962 som ett exempel. LO:s dåvarande ordförande Arne Geijer, som också var ordförande i styrelsen för socialdemokratiska tidningarna, A-pressen, tog då kontakt med Stockholmstidningen. Tidningen hade uttryckt sympati för Kubas svåra situation, men efter samtal med Geijer skrev Stockholmstidningens chefredaktör en ny artikel och bad USA om ursäkt.

– Man kan mycket väl hävda att den amerikanska ambassaden och den amerikanska informationstjänsten på ett sätt satte den svenska pressfriheten ur spel.

Nyckelord

Nordamerika USA

Dela