Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Elever med en hörselskada får inte alltid hjälp

Publicerat fredag 22 mars 2013 kl 03.00
"Jag fick liksom gissa mig fram"
(2:34 min)
Moa Eriksson är en av de cirka 2 400 elever med hörselnedsättning som får tekniska hjälpmedel från landstinget för att klara av skolgången. Foto: Lars-Peter Hielle/Sveriges Radio.

Elever med hörselnedsättning får inte alltid hjälpmedel, som hörapparater och mikrofoner, från landstinget. Vissa landsting lägger ansvaret på skolan. Nu varnar Specialpedagogiska skolmyndigheten för att barn kan bli helt utan hjälp.

En av dem som fick kämpa hårt för att få ett system med flera mikrofoner från landstinget är gymnasieeleven Moa Eriksson i Växjö. Hon beskriver hur det var att plötsligt höra allt som sas i klassrummet.

– Första gången jag använde dem, det var i nian, det var en helt otrolig känsla för mig för att för första gången kunde jag höra mina klasskamrater. Och att kunna vara med i diskussionen på ett helt annat sätt än tidigare. För då hörde jag inte alls vad de sa, så jag fick liksom gissa mig fram. Jag hörde ju bara lärarens frågor men aldrig när klasskamraterna svarade.

Moa är en av de cirka 2 400 elever med hörselnedsättning som får tekniska hjälpmedel från landstinget för att klara av skolgången. Det handlar bland annat om hörapparater, ljudslingor och mikrofoner.

Moas mamma Maria är väldigt kritisk mot hur landstinget hanterade deras fall.

– Det är hela tiden det här att det är vi föräldrar och i viss mån ungdomarna själva som får leta efter sånt. Det är ingenting som presenteras, inte den här typen av teknik, säger hon.

Den specialpedagogiska skolmyndigheten har undersökt situationen för elever med hörselskador. Och trenden är tydlig: Från att ha haft hela ansvaret, från utredning till teknikinstallation, har landstingen mer och mer skjutit över det på skolan.

Och orsaken är att flera utredningar i början av 2000-talet skilde mellan pedagogiska hjälpmedel och hjälpmedel för fritiden.

– Det här tycker jag har inte direkt bringat någon klarhet i det här utan snarare skapat en viss förvirring. Det har även öppnat upp för nån slags godtycklig tolkning, säger Håkan Bergkvist som är samordnare på den specialpedagogiska skolmyndigheten.

Vissa landsting gör akustiska utredningar och finansierar alla hjälpmedel för hörselskadade elever. Andra landsting tar betalt för utredningarna eller betalar bara för vissa hjälpmedel, till exempel en mikrofon - behövs det fler mikrofoner, så måste skolan köpa dem.

– Det är ju lite av ett lotteri. Det gäller att bo i rätt landsting om man ska få samhällets optimala stöd, säger Håkan Bergkvist.

Skolmyndigheten befarar att barn hamnar i kläm när landstinget och kanske även skolorna drar sig för att finansiera hörseltekniken. Det är något myndigheten nu kommer att utreda.

Moa Eriksson, som till slut fick landstinget att ställa upp med ett set mikrofoner för att kunna delta på lektionerna, anser att landstingen måste ta sitt ansvar.

– Jag tycker inte att skolorna ska få hela ansvaret för de har ju så mycket annat att tänka på. Barnen är ju ändå framtiden, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".