Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Papperslösa riskerar godtycklig vård

Publicerat onsdag 20 mars 2013 kl 04.00
Papperslösa riskerar att få en godtycklig vård, menar kritiker mot regeringens förslag. Bild: Tore Meek/Scanpix

Till sommaren får papperslösa rätt till viss sjukvård. Men flera vårdorganisationer är kritiska till att regeringen i förslaget inte tillräckligt ingående beskriver vilken vård det faktiskt  handlar om.

Enligt regeringens överenskommelse med Miljöpartiet ska papperslösa få laglig rätt till "vård som inte kan anstå", det vill säga den sjukvård som asylsökande har rätt till idag. Enligt bland annat  Sveriges läkarförbund finns en risk att vården kommer att bli godtycklig.

Trots kritik från vårdorganisationer vill regeringen inte närmare definiera vad det är för slags vård den här gruppen ska få.  Det här ställer till det för patienterna, men också för vårdpersonalen.

– Problemet är att det här begreppet inte är ett medicinskt begrepp, vi är ju vana att prioritera utifrån medicinska behov. Men det här är en juridisk term, "vård som inte kan anstå". Så då måste vi fråga oss, vilken typ av vård ska vi då välja bort för den här gruppen?

– Det är ett dilemma som man blir utsatt för som enskild läkare när man ska tillämpa den här lagstiftningen, säger Thomas Flodin, överläkare, och ordfröande i läkarförbundets etik och ansvarsråd.

Efter många års debatt är det ju  bestämt att papperslösa får rätt till samma slags sjukvård som asylsökande har idag, det handlar om "vård som inte kan anstå". Det finns inte beskrivet i detalj vad det är för slags vård.  Bland annat läkarförbundet och vårdförbundet, som länge har drivit kravet att papperslösa bör ha rätt till all slags vård, har begärt att få det här begreppet preciserat. Men det vill inte regeringen göra.

I propositionen, som stöds av Miljöpartiet och behandlas av riksdagen inom kort, framgår det att  papperslösa ska få "vård och behandling av sjukdomar och skador i de fall där även en måttlig fördröjning bedöms kunna medföra allvarliga följder för patienten".

Men det här är alldeles för luddigt, enligt Kristina Meseret Andersson, som är ordförande i organisationer Läkare i världen. Hon jobbar själv sjuksköterska på ett av Stockholms akutsjukhus och tar som exempel en patient med ett enkelt skavsår.

– Det kanske man inte tänker omedelbart handlar om "vård som inte kan anstå", men i slutändan är finns det ingen som kan veta vilka komplikationer som kommer att uppstå. Alltså av ett enkelt sår kan man faktiskt få sepsis, blodförgiftning. Hur ska man dra gränserna, frågar hon sig.

Socialminister Göran Hägglund vill inte låta sig intervjuas. Men hans presschef säger att det är själva poängen att inte definiera begreppet närmare. Regeringen skriver att det finns en risk med att sådana anvisningar inte får den precision som var avsedd.

Det är ett resonemang som Kristina Mesert Andersson tycker är ologiskt.

– Frågan blir vem man ska behandla och inte. Blir det upp till  chefen på arbetesplatsen att tolka det här, eller handlar det om hur mina kollegor ser på det? Det blir ett godtycke.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.