Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sverige klarar inte åtagandet om kvotflyktingar

Publicerat fredag 19 april 2013 kl 06.00
"De mest utsatta får stå tillbaka"
(2:15 min)

Sverige har ett åtagande att ta emot 1 900 kvotflyktingar per år. Men de senaste åren har Sverige inte klarat kraven eftersom det inte finns tillräckligt med kommuner som kan ta emot flyktingarna. Förra året var det 172 personer som inte kunde komma till Sverige.

– Det är personer som ofta är hårt drabbade och saknar allt, säger Oskar Ekblad är chef för "svenska flyktingkvoten" som arbetar med kvotflyktingar hos Migrationsverket.

På grund av ökat tryck på Sverige då det gäller flyktingtillströmning och bostadspolitik har kommuner i större utsträckning än tidigara sagt nej till att ta emot både asylsökande och kvotflyktingar. De senaste åren har man inte kunnat leva upp till sitt åtagande, kvotflyktingar är de speciellt utsatta flyktingar som utses av UNHCR, FN:s flyktingorgan. Förklaringen till varför de sedan inte får komma till Sverige beror på att man ej fått klart från någon kommun om placering.

– Att ta hit en person betyder också att man hamnar i en kommun och den kommunen måste naturligtvis staten ha ett avtal med när man har det här flyktingmottagandet. Det är därför vi naturligtvis jobbar med att få ett avtal för varje person att se till så att det här går fort, men när det brister på platser och det rör sig om personer med stora behov. Ja då tar det längre tid, något som vi absolut är mycket missnöjda med. För det här instrumentet ska vara verkningsfullt så gäller det att inte bara Migrationsverket gör sitt jobb,  nämligen att snabbt bevilja permanent uppehållstillstånd för de här personerna utan att kommunerna också snabbt möter upp  med en kommunplats en bostad en möjlighet till en fristad, säger Oskar Ekblad.

UNHCR är kritiska till att kvotflyktingar får vänta på resan till Sverige då det är de mest utsatta och drabbade. Karolina Lindholm-Billing är chefsjurist på UNHCR.

– Flyktingar som har varit utsatta för tortyr, våldtäkt som har skador från krig och förföljelse och därför är i stort behov av medicinsk vård psykosocialt stöd, det kan vara barn som har förlorat hela sina familjer i det krig som de har flytt från, säger Karolina Lindholm-Billing.

Migrationsminister Tobias Billström Migrationsminister vill inte ge kvotflyktingar särskild status.

– De mest utsatta och skyddsbehövande får stå tillbaka och det är inte en situation som jag är nöjd med.

Man kan inte ge dem en särskild status kvotflyktingarna så att de får företräde?

-Jag är väldigt skeptisk till att ställa grupper mot grupper. Kommunerna har inte i dag levt upp till de höga förväntningar som vi måste ha i den här frågan utan där måste de bli bättre.

Har du några tankar på hur det skulle bli bättre?

– Då måste ju varje enskild kommun ställa sig frågan vad kan vi göra annorlunda idag för att skaka fram fler bosättningplatser, säger Tobias Billström.

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".