Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

En av tre politiker som lämnar blir lobbyist

Publicerat måndag 29 april 2013 kl 06.00
Lagstadgad karenstid kan vara tänkbar lösning
(2:41 min)
1 av 2
2 av 2
Förre statsministern Göran Persson gick direkt till konsultuppdrag hos PR-företag.

Av de politiker och politiskt tillsatta tjänstemän som lämnat riksdagen och regeringskansliet de senaste sex åren, har fler än var tredje övergått till någon form av lobbyverksamhet, visar en genomgång som Aftonbladet gjort. Men att försöka få politiker att lyssna på olika intressegrupper är varken nytt eller särskilt olämpligt, anser statsvetaren Olof Petersson.

– Intressegruppers påverkan i politiken har funnits under lång tid, långt över 100 år. Under några årtionden hade vi ju lite speciella förhållanden i Sverige, där några stora intresseorganisationer var nästan ständigt och jämt med, och hade direkta möjligheter att vara med och påverka hur lagar utformades. Det är inte så längre, utan det är lite mer öppet och det är inte lika självklart vilka som ska vara med. Och därför finns det en större kamp om uppmärksamheten, säger statsvetaren Olof Petersson, som själv arbetar åt kommunikationsbyrån Gullers Grupp.

Aftonbladets undersökning omfattar 266 personer som lämnat politiskt tillsatta poster i riksdag och regeringskansli. Mest attraktiva på lobbyistmarknaden är de som kommer från regeringskansliet, över 40 procent går vidare dit. För hela gruppen, alltså även de som arbetat i riksdagen, är siffran 37 procent, som går vidare till lobbyverksamhet.

Bland de mest uppmärksammade övergångarna är förstås tidigare statsministern Göran Persson, som gick direkt från Rosenbad till konsultuppdrag hos ett PR-företag med strategisk kommunikation som affärsidé. Men han är alltså långt ifrån ensam om att ha växlat in på det spåret.

Bristen på insyn, vilka som låter sig påverkas och av vem, har varit argumenten för de som vill att lobbyismen ska regleras. Men det måste vägas mot den grundlagsskyddade meddelarfriheten, anser Olof Petersson.

– Det finns ju problem om allting skulle vara offentligt, för att en hel del av de här lobbyistkonsulterna, eller medierådgivarna, det är ju att ett företag eller en organisation vill ha råd om hur man når ut med ett budskap. Och då är det ju ofta att man ger en läcka till någon journalist eller tipsar en redaktion, för att få ut sin sak. Och det där kan inte vara offentligt för då strider det mot meddelarfriheten, säger Olof Petersson.

En lagstadgad karenstid, för att hindra personer som sitter inne med känslig information, att gå direkt från politiska uppdrag till näringslivet, är något som Olof Petersson kan tänka sig - under en kort tid.

Just frågan om karensperioder på ett eller två år, är något som nämns lite då och då, som en tänkbar lösning. Folkpartiet funderar som bäst på att ta med ett sådant krav i det program som ska behandlas av landsmötet i höst. Där vill man inte ha någon generell karensregel utan pröva från fall till fall. Riksdagsledamoten Christer Nylander är ordförande i programkommittéen.

– Ja, vi vill ju ha en nämnd eller liknande, som prövar det enskilda fallet, just därför att man ska undvika att man tar uppdrag där känslig information kan användas. Men också därför att man inte kan ha ett allmänt förbud, så måste man ha en prövning i det enskilda fallet, säger Christer Nylander.

Artikeln har korrigerats med uppgiften att Olof Petersson också arbetar åt kommunikationsbyrån Gullers Grupp.

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".