Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Frågetecken kring DNA-register

Publicerat torsdag 3 februari 2005 kl 16.51

Justitieminister Thomas Bodström kommer att föreslå ett DNA-register dit alla som misstänks för brott som kan ge fängelse ska lämna prover. Det finns dock många frågetecken kring hur ett sånt register ska skötas.

De flesta riksdagspartier har sagt sig positiva till ett DNA-register för brottsbekämpning.

På justitiedepartementet skriver man nu på ett förslag men detaljerna är inte klara. Därför vill inte den ansvarige tjänstemannen säga hur man ska lösa de knepiga problem kring integritet som kan uppstå, när alla som överhuvudtaget misstänks för brott som kan ge fängelse, ska lämna DNA-prov till ett nationellt register.

Tiotusentals prover årligen
Det kan handla om tiotusentals prover årligen, totalt kan ett par hundra tusen personer så småningom ingå i registret.

Den utredning som rikspolisstyrelsens Ann-Marie Begler gjorde inför det här förslaget, vill göra det möjligt att med tvång ta DNA-prov på misstänkta, men flera instanser som granskat förslaget ifrågasätter om detta är rimligt, för misstankar om i stort sett vilket brott som helst, som kan ge fängelse.

Grundlagen har ett starkt skydd mot såna påtvingade kroppsliga ingrepp, skriver bland andra Justitieombudsmannen.

Protester från Statens Medicinsk-etiska råd
Att ett DNA-prov skulle vara ungefär detsamma som ett fingeravtryck, mot det protesterar Statens Medicinsk-etiska råd, som menar att DNA-prov kan säga mycket mer om en människa och troligen ännu mer i framtiden.

Vetenskapsrådet påpekar att utredningen inte redovisar hur man ska göra med de felkällor som kan uppstå vid hanteringen av DNA-prover.

Kan hamna i orätta händer
På torsdagen sa justitieminister Thomas Bodström att de som lämnat prov ska gallras bort ur registret om misstankarna mot dem försvinner. Hur det ska ske har Ekot inte kunnat få svar på.

Tidigare har flera instanser varnar för, att även sedan en person inte längre misstänks för brott som kan ge fängelse, så kan uppgifter i DNA-registret kan bli kvar.

Jurister som uttalat sig har också påtalat risken för att personuppgifter i dataregister kan hamna i orätta händer eller missbrukas.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".