Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Inkomstklyftorna ökar snabbast i Sverige

Publicerat onsdag 15 maj 2013 kl 16.39
"Vi ser nu ökade klyftor"
(2:22 min)

Sverige är det land där inkomstklyftorna ökar snabbast av alla 34 OECD-länder, det visar en ny rapport.

Adolf Rodriguez är arbetssökande i Göteborg, och han blir oroad över utvecklingen.

– Det är inte bra, jag hade önskat att klyftorna mellan rika och de som söker jobb var mindre. Det är jobbigt när man är arbetssökande, man måste hele tiden tänka på pengar varje månad, hur man ska få mat, hur det blir i morgon, säger Adolf Rodriguez.

De flesta i Sverige har fått det bättre under de senaste decennierna, men samtidigt ökar inkomstklyftorna i snabb takt, enligt en ny OECD-rapport.

1995 hade Sverige de minsta inkomstskillnaderna av alla 34 OECD-medlemsländer. I dag har Sverige halkat ner till en 14:e plats, och är det land där både inkomstklyftorna och den relativa fattigdomen ökar mest.

Relativ fattigdom innebär att man har en inkomst som ligger under hälften av medianinkomsten i landet. Medianinkomst är den inkomst som ligger i mitten av alla svenskars inkomster.

1995 var det knappt fyra procent av svenskarna som levde i relativ fattigdom - 2010 var det nio procent. Samtidigt visar undersökningen att bland de som har det bäst ställt i Sverige så har inkomsterna ökat ytterligare - det vill säga klyftorna har blivit större.

Enligt SCB är anledningarna till det här bland annat ökade löneskillnader och högre kapitalvinster, och så nu på senare år införandet av jobbskatteavdrag. Det har gjort att arbetslösa och bidragstagare hamnar ytterligare efter.

Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Magdalena Andersson är kritisk.

– Vi ser nu ökade klyftor men vi ser inte fler jobb och vi ser inte ökad tillväxt, säger hon.

Folkpartiets ekonomiska talesperson Carl B Hamilton är däremot inte oroad, utan tycker att det är bra med ökade inkomstskillnader.

– Folkpartiet vill att människor som utbildar sig ska ha större avkastning. Vi vill ta bort värnskatten. Det ska löna sig att arbeta, utbilda sig och ha mer kvalificerade arbeten, säger Carl B Hamilton.

För arbetslösa Nina som står och väntar på en träff med en handläggare utanför en Arbetsförmedling i Göteborg, är det inga tvivel om vad ledande politiker behöver prioritera för att motverka de ökade inkomstskillnaderna.

– Jag tycker att regeringen måste tänka på hur de kan skaffa mer arbetsplatser, eftersom jobben inte räcker för alla, säger Nina som är arbetssökande i Göteborg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".