Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler unga med förtidspension tar sina liv

Publicerat torsdag 16 maj 2013 kl 03.00
Kristina Alexandersson: "Behöver få tydligare rutiner"
(1:58 min)

Självmord och allvarliga självmordsförsök bland unga ökar. Och mest bland unga med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga. Det visar en rapport som Kristina Alexandersson, professor i socialförsäkring, gjort till den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen.

– Det här är ju en fruktansvärd situation. Ett suicid påverkar ju väldigt många människor runt omkring, säger Kristina Alexandersson, professor i socialförsäkring och en av författarna till rapporten "Unga vuxna med aktivitetsersättning – risk för suicidförsök och suicid".

Det är unga som tar sina liv. Självmorden minskar i andra åldersgrupper. Kristina Alexanderssons rapport visar att unga med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga, alltså de unga som får aktivitetsersättning, det som vi förut kallade förtidspension, att de unga löper ännu större risk att ta sina liv.

Resultaten förskräcker. Under mätperioden mellan 1995 och 2010 mer än fördubblades antalet unga förtidspensionärer – från 5 000 till 12 000. Men samtidigt fyrdubblades antalet svåra självmordsförsök. Från 115 till 460.

Antalet som lyckades ta sina liv ökade från 10 till 45, bland dessa 19-23 åringarna som fick aktivitetsersättning.

– Man kan tycka att det är självklart att när man mår psykiskt dåligt, att risken för suicid eller suicidförsök är hög. Men samtidigt om vi vet att det här är personer som har en hög risk, borde man kunna tänka tvärtom, säger psykologen Ulf Jonsson som är medförfattare till rapporten.      

Trots att både sjukvård och försäkringskassan känt till att dessa unga med aktivitetsersättning är extra utsatta så har både antalet självmord och allvarliga självmordsförsök ökat så mycket. Självmord och självmordsförsök är en markör för allvarlig psykisk ohälsa, säger professor Kristina Alexandersson:

– Här behöver man få tydligare rutiner, vara mer uppmärksam på risken både i sjukvården, försäkringskassan och andra organisationer som har en kontakt med de här. Ha en medvetenhet om att den här risken är allvarlig.

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".