Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Polisens vapenhantering får kritik

Uppdaterat fredag 17 maj 2013 kl 13.07
Publicerat fredag 17 maj 2013 kl 07.57
"Det är inte rimligt"
(1:56 min)

När polisen använder tjänstevapen i trängda situationer, görs det med stöd av den så kallade nödvärnsrätten i brottsbalken. Men nu måste reglerna stramas upp, anser Robert Håårdh, vid organisationen i Civil Rights Defenders.

I måndags sköts en man till döds i samband med en husrannsakan i Husby i västra Stockholm. Enligt polisen rörde det sig om en nödvärnssituation, där den 67-årige mannen hotade med kniv, och situationen bedömdes som så hotfull att det blev nödvändigt att skjuta. Det var den sjuttonde fallet sedan 1995 då människor skjutits ihjäl av polisen, och nu riktas kritik mot polisens vapenhantering.

- Det har ju varit ett antal tillfällen då människor skjutits ihjäl av polisen, och vi tycker att det följer ett visst mönster. Vi tycker inte att det finns ett tillräckligt tydligt regelverk, som definierar när polisen kan ta till våld, säger Robert Håårdh, chef för Civil Rights Defenders.

När polisen tar till våld i samband med ingripande, är det med stöd i nödvärnsreglerna i brottsbalken, en lagstiftning som också gäller för privatpersoner.

- Det är samma regler som stödjer att du och jag kan ta till våld vid vissa tillfällen. Det är inte rimligt att polisen med sitt våldsmonopol också lutar sig mot den lagstiftningen, utan det behövs en specfik lagstiftning för skjutvapenhanteringen.

Varför är det viktigt?

- Det är viktigt för att vi i så hög utsträckning som möjligt ska kunna undvika dödsfall vid ingripanden. Och också för att uttömma alla andra åtgärder som man kan ta till innan man tar till dödligt våld.

Per Engström, enhetschef för ordning och säkerhet på Rikspolisstyrelsen säger att vapenhanteringen inom polisen ses över kontinuerligt. Han pekar bland annat på att den så kallade incidentrapporteringen som varje polis måste göra när vapnet använts stramats upp och blivit mer detaljerad.

- Varje polis som använder sitt vapen måste fylla i en blankett. Och den har vi sett över så att rapporteringen ska bli mer fyllig, säger Per Engström.

Den första åtgärden är att arbeta hårdare på polisens metoder för att se hur polisen kan jobba för att förhindra att hamna i liknanden situationer, säger han.

Att strama upp reglerna kring nödvärnsrätten för poliser tror han däremot inte på.

- Jag tycker att det är en felaktig tolkning att man lutar sig mot nödvärnsrätten. När man kommit så långt att man hamnar i en nödvärnssituation så har man uttömt alla möjligheter. Det handlar ju om att motståndaren trängt in polisen i ett hörn, så man har ingen annan möjlighet att agera för att skydda sitt eget liv. De reglerna är det inte aktuellt att titta på i nuläget.

I 43 procent av de fall där människor dödats vid polisingripanden sedan 1995 har det skett då den skjutne varit psykiskt sjuk. Per Engström håller med om att polisen måste bli bättre på det området.

- Ja, det stämmer. Och vi har vissa inslag i utbildningen som handlar om hur man tar hand om psykiskt sjuka personer, men vi kanske lägga ännu mer kraft på det.

När det gäller det enskilda fallet, där man sköts till döds i Husby hänvisar Rikspolisstyrelse till den pågående interna utredningen.

- Nu kommer vi bjuda in Civil Rights Defenders till diskussioner, för vi vill gärna se vad vi kan göra tillsammans i den här frågan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".