Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Polisens metoder kritiseras internt

Uppdaterat måndag 20 maj 2013 kl 17.15
Publicerat måndag 20 maj 2013 kl 16.01
"Polisen måste lämna bilarna"
(1:09 min)
Tre brandstationer fanns på plats i Husby i västra Stockholm där det vid 01.30-tiden brann på flera ställen. Foto: Johan Nilsson/Scanpix

Närpolisen Claes Ursing, som tidigare arbetat i Västerort, är mycket kritisk till polisens metoder, som han tycker är alltför distanserad, och bara synlig i kritiska situationer i Stockholms västra förorter.

Polisen bör jobba förebyggande, och synas ute bland människor i vardagen. Så fungerar det inte ute i Stockholmas västra förorter idag, säger Claes Ursing, som tidigare jobbat som polis ute på Järvafältet i Västerort.

– Det första är att vi är reaktiva, och alltid kommer när det har hänt en misshandel eller ett inbrott. Därute arbetar man traditionellt, vilket betyder att man sätter sig i sin polisbil och väntar på ett larm. Det gör att polisen alltid dyker upp i konfliktfyllda situationer när det varit inbrott och bråk, säger Claes Ursing.

Polisen dyker upp i konfliktfyllda situationer. I stället för att jobba förebyggande och förhindra brott, säger Claes Ursing.

– Det handlar om att skapa relationer och bygga förtroenden. Men här är inga poliser ute och går på gatorna, eller besöker skolorna. Det handlar om att lära känna folk som bor i området, och bli känd.

Som ett symptom på att allt inte står rätt till har arbetsmiljön för de enskilda poliserna påverkats negativt. I södra Järva har Arbetsmiljöverket nyligen gjort inspektion och krävt förbättringar.

– Vi var där i mars och ska tillbaka i juni. Det handlar om säkerhetssituationen för de enskilda poliserna när de jobbar, säger Adam Jansson, inspektör på Arbetsmiljöverket.

Men Claes Ursing tycker att problemen i förorterna borde lyftas av polisen och kommunen tillsammans.

– Problemet är att det inte finns någon riktig vilja att ta tag i problemen. Vi har andra miljonprogramsområden i Stockholm där situationen är en helt annan, säger Claes Ursing.

Bo Sundin (M), stadsdelsnämndens ordförande i Rinkeby-Kista, håller dock inte med om bilden att kommunen och polisen inte samarbetar.

– Det finns ett samarbete mellan så kallade goda krafter, exempelvis mellan socialtjänst och närpolisen där man arbetar förebyggande och ska hålla kontakten med medborgarna och det funkar ju väldigt bra . Men när sådana här saker händer som i natt, när det blir upplopp så gör närpolisen en bedömning om man måste ta hjälp utifrån, och då blir det en annan situation, säger Bo Sundin. 

På Järvafältet driver Stockholms stad tillsammans med bland andra bostadsbolagen sedan 2007 en gemensam satsning för att lyfta området, det så kallade Järvalyftet.

– Det är väldigt mycket samordnade insatser i området. Våra stadsdelsförvaltningar har mycket samarbete inte bara med polisen - man jobbar intensivt för att få ut även ideella krafter. Men det är viktigt att  konstatera att det här är kriminella handlingar, säger Joakim Larsson (M), ytterstadsborgarråd i Stockholms stad.

Vad gör man från kommunen när sådant här händer?

– Det är viktigt att konstatera att det här är kriminella handlingar. Det finns krafter i samhället som utnyttjar tillfällen att organisera våldsamheter. Det måste man arbeta med med olika myndigheter och frivilligorganisationer. Husbyborna måste känna att politiker och myndigheter står på deras sida.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".