Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ytterst få i jobb efter etableringsreform

Publicerat onsdag 22 maj 2013 kl 05.22
Mats Johansson (M): Det är ett misslyckande
(2:41 min)
1 av 2
Klicka för grafik
Marie Linell-Persson, avdelningschef på Arbetsförmedlingen. De arbetssökande på bilden har inget med artikeln att göra. Foto: Janerik Henriksson, Bertil Ericson/Scanpix Montage: Sveriges Radio
2 av 2
Marie Linell-Persson, avdelningschef på Arbetsförmedlingen. De arbetssökande på bilden har inget med artikeln att göra. Foto: Janerik Henriksson, Bertil Ericson/Scanpix Montage: Sveriges Radio

Bara tre procent av nyanlända flyktingar fick ett jobb utan statliga subventioner efter att ha ingått i regeringens så kallade etableringsreform. Arbetsförmedlingen har för Ekots räkning tagit fram de första siffrorna som visar vad som hänt de nyanlända som deltagit i satsningen.

– Det är tufft, det är svårt att konkurrera. Personer som inte har någon erfarenhet från svensk arbetsmarknad eller från långt bakåt i tiden och måste konkurrera med andra sorteras ofta sist i kön, säger Marie Linell Persson, direktör för avdelningen Integration och etablering på Arbetsförmedlingen.

Tanken med etableringsreformen var att nyanlända flyktingar snabbare skulle komma ut i jobb. I december 2010 tog Arbetsförmedlingen över ansvaret från kommunerna och de första nyanlända flyktingarna fick en tvåårig etableringsplan.

Arbetsförmedlingen har nu för Ekots räkning tittat på vad som hänt de drygt 1 700 som hittills gått igenom en hel etableringsplan.

Tidigare studier visar att en del hoppat av planen i förtid eftersom att de fått jobb eller utbildning. 

Men av de som fullföljt planen var det bara tre procent eller 60 stycken av de drygt 1 700 som hade jobb utan statligt stöd.

200 eller 12 procent, hade helt eller delvis subventionerade anställningar, som instegsjobb eller nystartsjobb. Jobb som Marie Linell Persson tycker också har ett värde:

– Vad gäller subventionerade anställningar, eller subvention till arbetsgivaren, så är det riktiga jobb anser vi för personen har en anställning och får en avtalsenlig lön.

– När det gäller såna här siffror att bara tre procent har ett jobb och egen försörjning, det är ett misslyckande, säger Mats Johnsson är moderat och kommunstyrelsens ordförande i Alvesta.

Med överfullt asylboende där nyanlända med uppehållstillstånd fastnat eftersom de saknar kommunplacering, är han inte nöjd.

Av de 1700 nyanlända som lämnat etableringsuppdraget finns mer än hälften kvar hos Arbetsförmedlingen efter de två åren i etableringsreformen i olika åtgärder. De får nu aktivitetsstöd istället för den etableringsersättning de fick tidigare.

– Ja, man får ju de här drygt 3000 kronorna men resten måste ju fyllas på med försörjningsstöd eller socialbidrag, säger Mats Johnsson, kommunstyrelsens ordförande i Alvesta.

Enligt Arbetsförmedlingen säger siffrorna inget om framtiden, fortfarande är det få som gått de två åren. Men det moderata kommunalrådet i Alvesta tror inte på bättre resultat framöver.

– Det är ju ett misslyckande utav stora mått. Männskligt och ekonomiskt. Jag är mycket bekymrad. Det blir en grogrund även för rasistiska krafter i vår kommun.

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.