Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svårt få någon dömd för upplopp

Publicerat torsdag 30 maj 2013 kl 04.14
20-tal unga män identifierade
(2:23 min)
Utsikterna för att få någon dömd för upploppen i Husby är dåliga. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix.

Efter förra veckans oroligheter i Stockholm har polisen identifierat ett 20-tal unga män, som nu är misstänkta i flera olika utredningar. Men det är svårt att få någon fälld för våldsamt upplopp.

Det visar erfarenheter från tidigare oroligheter.

– Polisens funktion är i första hand att skydda allmänheten och få stopp på upploppet. Först i andra hand kommer att gripa de som är skyldiga. Polisen är ofta under attack vid sådana förhållanden. Det är alltså en väldigt stressad situation och väldigt svårt att under sådana splittrade förhållanden samla bevis, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.

Torbjörn Sjöberg vid åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö, där man studerar just upplopp, håller med.

– Sedan är det ofta att identifiera enskilda, eftersom man ofta maskerar sig. Om man inte grips direkt på plats byter man kläder, säger han.

Om polisen lyckas identifiera och gripa personer uppstår nästa svårighet.

– Att styrka att den person man har framför sig verkligen har deltagit i upploppet, och inte bara är en person bara befunnit sig på platsen, säger Torbjörn Sjöberg.

Efter förra veckans oroligheter i Stockholm anhölls ett 20-tal unga män. En av dem – en 18-åring tidigare dömd för många brott – häktades misstänkta för att ha tänt eld på en konsthall i Husby Gård. De andra unga männen har släppts, men är fortfarande misstänkta. I de flesta fall är brottsrubriceringen våldsamt upplopp.

Tittar man på liknande situationer tidigare så ser man att få personer har fällts för det brottet. Sensommaren 2009 var det exempelvis upplopp i stadsdelen Gottsunda i Uppsala. Tretton unga personer anhölls, misstänkta för våldsamt upplopp, men ingen åtalades.

I Rosengård i Malmö, december 2008, pågick upploppen i flera dagar. Där åtalades två unga män för våldsamt upplopp, men både tingsrätt och hovrätt friade dem eftersom polisernas utpekanden inte var nog tillförlitliga.

I domen där skrev Malmö tingsrätt: "Rikspolisstyrelsen har utarbetat en metod för vittneskonfrontationer som både ger en modell för genomförandet och kriterier för en utvärdering. Det är anmärkningsvärt att polisen i detta fall har försummat att begagna sig av denna metod, då den torde vara väl känd i reguljärt polisarbete."

Ett annat exempel är Ronna i Södertälje september 2005. Där anhölls tre personer för våldsamt upplopp, men ingen av dem åtalades. Utredningen lades även ner mot dom två unga män som satt häktade för att i samband med oroligheterna ha beskjutit polishuset i Södertälje med automatvapen.

Gemensamt för de här upploppen – och de i Stockholm förra veckan – är att de skedde utan närmare förvarning. Men när polisen vet att det kommer bli upplopp är det lättare att få personer fällda med hjälp av videodokumentation. Som vid till exempel vid Davis Cup-matchen i Tennis mot Israel, i Malmö 2009, där en handfull unga personer dömdes för våldsamt upplopp.

– Det har bland annat prövats i England att polisen har kameror på sina hjälmar. Så de inte behöver tänka på att dokumentera för det dokumenterar automatisk. Det här är ganska bra system tycker jag, dels för att det underlättar att klara upp brotten, och dels för att det underlättar att se hur polisen har agerat, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".