Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hård kritik mot kriminalvården

Publicerat tisdag 8 februari 2005 kl 16.58

Kriminalvården fick hård kritik när landshövding Björn Eriksson presenterade sin rapport om förra årets rymningar. Ett av de omkring 50 förslagen om åtgärder är att införa nolltolerans mot rymningar från säkerhetsavdelningarna.

Att stoppa rymningarna från säkerhetsavdelningarna, är inte alls är omöjligt, enligt utredaren Björn Eriksson.

– Jag skulle vilja säga att det är en förutsättning för att den vanliga kriminalvården ska fungera. För att om vi inte håller inne de farligaste 100 till 150 fångarna, då blir det hopplöst att ute hos Svensson få stöd för den humana kriminalpolitik som vi faktiskt tycker ska föras i det här landet, säger Björn Eriksson.

Bättre riskbedömningar behövs
Björn Eriksson föreslår bland annat bättre riskbedömningar av de farligaste fångarna, fler platser med högsta säkerhet, metalldetektorer, störsändare för mobiltelefoner och parallella säkerhetssystem; om ett slås ut ska ett annat ta vid.

Detta är förslag som enligt Per-Åke Palmqvist, chef för Hallanstalten i Södertälje, redan är på gång i stor utsträckning.

Och han håller inte med Björn Erikssons beskrivning av kriminalvården som en organisation med svagt ledarskap och utan ordning och reda.

– Nej, det kan jag inte hålla med om. Jag tycker väl snarare att åtminstone sedan vi fick en ny verksledning fått ganska klara direktiv om vad vi förväntas göra, inte minst när det gäller inom säkerhetsområdet. Och det jobbar vi på med, säger Per-Åke Palmqvist.

”Nolltolerans farligt”
Men att införa absolut nolltolerans mot rymningar kan vara en farlig väg, anser facket på Hall. Det blir svårt att kombinera med en någorlunda human kriminalvård, som kräver att man har viss kontakt med omvärlden.

Sven som sitter på Hall och som egentligen heter något annat, håller med.

– Du får hårdare klimat på fängelserna. De intagna kommer att bli förhärdade. Människor som sätts i en bur, till sist börjar de bete sig som ett djur. Och folk har ju sett hur djur beter sig i en bur. Det är inte bra för psyket över huvudtaget, säger han.

Bättre utbildning krävs
Däremot håller Sven med Björn Eriksson om att personalen på fängelserna måste ha bättre utbildning än idag. Då minskar risken för att de ska låta sig mutas av fångar som vill köpa sig friheter eller tjänster.

– För det första har de bra betalt och för det andra så ser de igenom om man försöker med någon manipulation, så man vågar inte.

Regler följs inte
Utredaren Björn Eriksson är också starkt kritisk mot mentaliteten inom Kriminalvården. Han anser att egna regler inte följs och att fattade beslut inte genomförs.

– Skulle jag titta på kriminalvården bakåt och välja ut en sak som har slagit mig, så är det att man inte lyckats genomföra det man sagt att man skulle göra. Om ett år blir frågan: hur mycket är gjort?

Men Kriminalvårdsstyrelsens generaldirektör Lars Nylén känner idag mest att han får stöd för sitt arbete. Den senaste tiden har mycket blivit bättre, tycker han.

– Björn Eriksson har ju gjort en studie av hur förhållandena var i samband med rymningarna och dragit slutsatser av det. Jag har nu varit verksam i kriminalvården i fyra månader och jag har dragit mina slutsatser.

Gunilla Österlund
gunilla.osterlund@sr.se

Maria Eksedler
maria.eksedler@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".