Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kan förklara den höga arbetslösheten bland unga

Publicerat onsdag 5 juni 2013 kl 12.53
"Söker inte sommarjobb i samma utsträckning"
(2:09 min)
Att studiemedelssystemet skiljer sig jämfört med andra länder och att vi inte har lärlingssystem med lön i Sverige kan förklara vår höga ungdomsarbetslöshet. Foto: Mats Andersson/Scanpix

Det svenska utbildningssystemet kan delvis förklara varför Sverige har en så hög ungdomsarbetslöshet i förhållande till andra jämförbara länder. Förklaringen bekräftas nu en rapport från Statistiska Centralbyrån.

Statistiska Centralbyrån har djupstuderat varför ungdomsarbetslösheten är så hög i Sverige - länder inom EU vi normalt brukar jämföra oss med har en betydligt lägre arbetslöshet.

Lägst arbetslöshet bland unga har Nederländerna, Tyskland och Österrike på runt 8 procent, jämfört med Sveriges 23 procent 2011. Bara tolv av EU:s 27 länder har en högre arbetslöshet bland unga.

SCB ser en delvis förklaring i att till exempel Tyskland och Österrike har fler lärlingar och ett lärlingssystem med lön som inte Sverige har. Alla unga med lön räknas som sysselsatta. I Sverige finns ingen regel om lön för lärlingar.

Dessutom skiljer sig studiemedelssystemet. De länder, däribland Sverige, som har studiemedel bara delar av året, har en högre arbetslöshet under sommaren, eftersom de som söker sommarjobb syns som arbetslösa på ett annat sätt.

– Jämför man oss med till exempel Tyskland så har de dels den här effekten av att de inte söker sommarjobb i samma utsträckning som i Sverige, eftersom man har studiemedel hela året, säger Anna Broman är statistiker på SCB.

– Men också att man har ett större arbetskraftsdeltagande genom studiedeltagandet, genom att man har fler lärlingar.

Men gör inte det att en jämförelse med andra länder blir fel?

– Nej, man mäter på samma sätt, men man mäter olika verkligheter. Så vill man titta på positiva exempel så kan man ju använda statistiken och se hur man har organiserat saker där, och vad man kan hitta bra alternativ till hur vi gör i Sverige, säger Anna Broman.

Och om man vill titta på Sverige som bra exempel, kan man istället titta på långtidsarbetslösheten bland unga - den är lägre än i andra länder - nu faktiskt näst lägst i EU enligt Eurostats siffror.

Och när man mäter de unga som kallas NEETs, alltså unga i EU som varken studerar eller arbetar, så är 7,5 procent av alla 15-24 åringar NEETs i Sverige - EU-genomsnittet ligger på 13 procent. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".