Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Arbete viktigt för att komma ur kriminalitet

Publicerat tisdag 11 juni 2013 kl 06.37
"Det är ingen som vill ha mig"
(2:31 min)
1 av 2
Odd Söderlund, Lars-Göran Nilsson, Johnny Farebrink, Gillis Lönn och Curt Cederström utanför Tjuvgods. Alla har suttit i fängelse och har erfarenheter av problemen att skaffa jobb och bostad efter att straffet är avtjänat. Foto: Martin Jönsson/Sveriges Radio.
2 av 2
Gillis Lönn har 40 tatueringar. 38 av dem har han gjort inne på olika anstalter. Gillis muckade från ett långt fängelsestraff i Spanien i april. Han har suttit i inlåst nästan halva livet. Foto: Martin Jönsson/Sveriges Radio.

Ungefär varannan person som suttit i fängelse i Sverige återkommer till Kriminalvården. För att få ner den siffran krävs det bättre förutsättningar för kriminella som vill lägga av. Det visar en ny rapport från Stockholms universitet som presenteras i dag på Stockholms kriminologiska symposium. Framför allt handlar det om stöd i form av jobb och bostad.

– Bostad är ju A och O. Och du måste ha någonting att sysselsätta dig med, säger Gillis Lönn i Stockholm som precis har muckat från ett längre fängelsestraff.

Nu på dagarna kommer Gillis Lönn till Tjuvgods, en kombinerad second hand-affär och stödförening för kriminella och missbrukare. Han hjälper till och kör lite bil, men något jobb med inkomst har han inte.

– Det är ingen som vill ha en gubbe som suttit på kåken i 28 år.

Skulle du inte kunna ta ett jobb?

– Jag skulle kunna ta ett jobb. Men det är ingen som vill ha mig.

Studien från Stockholms universitet, som är finansierad av Kriminalvården, är baserad på intervjuer med svenska personer. Den kommer till liknande resultat som tidigare utländsk forskning. Fastän det inte direkt är några nyheter visar rapporten att jobb och bostad är det viktigaste för att en kriminell person ska kunna byta livsstil.

– Det som egentligen behövs är förmågan att försörja sig själv. Samhället måste verkligen satsa på att få de här personerna i arbete. Kriminalvården är en av  nyckelaktörerna i det här. Men Kriminalvården kan inte skaffa jobb eller bostad åt folk. Det måste ske i samarbete med andra myndigheter eller förvaltningar, säger Jerzy Sarnecki, professor i allmänkriminologi och en av författarna till rapporten.

Gustav Tallving jobbar på Kriminalvårdens utvecklingsenhet. Han håller med om att de kan bli bättre på att hjälpa till med olika former av stöd i samband med att en person ska släppas ur fängelse. Men han pekar också på en annan viktig del: att förändra hur samhället ser på kriminella. Det i sin tur skulle kunna göra det lättare för dem som suttit i fängelse att få både jobb och bostad.

– Det finns en bild att alla som någon gång har varit i kriminalvård är farliga. Det är en missuppfattning. Det finns många som har varit i kriminalvård som är rätt lika dig och mig, säger Gustav Tallving.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".