Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Minimi-standarden för asylsökande i EU höjs

Publicerat onsdag 12 juni 2013 kl 07.26
Arbetet inleddes 1999
(2:49 min)
1 av 2
En familj och Cecilia Malmström, EU-kommissionär. Foto: Scanpix. Montage: Sveriges Radio.
2 av 2

I dag väntas det formella beslutet om en ny asylpolitik i EU – nya minimiregler om hur man ska behandla personer som söker skydd i Europa.

Folkpartisten Cecilia Wikström var en av ett 60-tal politiker som uttalade sig under gårdagens asyldebatt i EU-parlamentet.

– Vi skriver verkligen historia i dag, för arbetet med det gemensamma asylpaketet inleddes 1999. Nu, fjorton år senare, blir det verklighet.

Genom ett helt paket med nya lagar höjer EU minimi-standarden bland annat för hur asylsökande ska ha rätt att bo, vilken rättshjälp de ska få och hur deras ansökningar ska hanteras.

Många EU-länder har hållit emot i förhandlingarna i åratal, inte minst för att det kostar väldiga pengar för länder som Grekland och Italien att bygga upp en fullt fungerande asylmottagning.

Vid gårdagens parlamentsdebatt var det flera politiker som sa att de hade velat se asyllagar som ännu bättre hade skyddat flyktingars intressen.

Flera främlingskritiska politiker var i stället emot hela uppgörelsen. Asylpolitiken "öppnar upp Europa för ännu mer invandring, både laglig och olaglig", sa Philip Claeys från belgiska partiet Vlaams Belang.

Efter gårdagens debatt väntas EU-parlamentet med stor majoritet rösta igenom den nya asylpolitiken vid lunchtid i dag.

Det välkomnas av EU:s migrationskommissionär Cecilia Malmström, som samtidigt inte är helt nöjd med hur EU-länderna hanterar de som försöker fly till Europa.

– Det finns tyvärr en tendens i EU i dag att fokusera väldigt mycket på gränskontroller, och snarare hålla människor borta än att öppna, säger Cecilia Malmström.

Och hur länge kommer den trenden finnas kvar?

– Tja, det kan jag inte svara på. Jag tror att den ekonomiska krisen bidrar till det, och det faktum att många länder har partier och politiska krafter som spelar på främlingsfientlighet, rasism, ordning och reda och stängda gränser. Den trenden ser tyvärr ut att fortsätta ett bra tag framöver.

Förra året ökade antalet asylsökande i EU med tio procent, till 332 000 personer. Fem länder, däribland Sverige, tog emot 70 procent av de asylsökande.

Övriga 22 EU-länder tog emot de resterande 30 procenten. Cecilia Malmström är en av de som hoppas att EU:s nya harmoniserade asylregler ska innebära att fler länder tar emot flyktingar.

– På några års sikt tror jag att vi i alla fall kommer se en tendens till en bredare ansvarsfördelning, men det går inte att säga exakt när det sker.

Och om man är asylsökande från Afghanistan, varför ska man välja att söka asyl i Lettland när man har en chans att söka asyl i Sverige?

– Till exempel för att i Lettland har de väldigt stor arbetskraftsbrist. Många letter har lämnat, så chansen att få jobb där är kanske större, säger Cecilia Malmström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".