Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Elever väljer bort skolor med sämre resultat

Publicerat fredag 14 juni 2013 kl 06.02
"Vi har fått en ökad segregation, helt klart"
(2:40 min)
1 av 3
Arabyskolan i Växjö, en av flera högstadieskolor som stänger och upphör nu till sommaren. Foto: Marcus Eriksson/Sveriges Radio
2 av 3
Rita Rexha i nionde klass på Arabyskolan, som nu fått godkänt i alla ämnen och Camilla Holmqvist, verksamhetschef vid skol- och barnomsorgsförvaltningen i Växjö kommun. Foto: Marcus Eriksson/Sveriges Radio
3 av 3
Klicka för grafik över Sveriges unga arbetslösa

Glappet mellan skolor med bra resultat och skolor med dåliga resultat bara växer i Sverige. Och vid flera av de högstadieskolor där genomsnittsbetygen försämras brottas man nu med problemet att elever väljer bort deras skola. Våra reportrar besökte Arabyskolan i Växjö, som kommunen beslutat att stänga efter sommarlovet, och där eleverna måste börja på andra skolor till hösten.

– Jag har hört jättemånga föräldrar och vuxna som har sagt att Arabyskolan ligger i ett dåligt område, det får ett dåligt rykte, säger Rita Rexha i nionde klass vid Arabyskolan.

Rita Rexha, är en av alla nior som nu blir de sista att gå ut Arabyskolan. Och de i sjuan och åttan får börja på andra högstadieskolor till hösten.

– När jag började nian då fanns det många åttor som gick här, men sedan andra terminen då bara försvann människor från skolan. De bytte, man såg dem nästa dag i en annan skola, säger Rita Rexha.

Var det de skötsamma eleverna, kan man säga eller?

- Ja, det var bara dem, säger Rita Rexha.

Rita har godkänt i alla ämnen, men förra året var det bara närmare hälften av eleverna här som hade det när de slutade nian, jämfört med den närmsta högstadieskolan en dryg kilometer bort, där alla nior gick ut med fullgoda betyg förra året.

Det var ett enat politiskt beslut att lägga ner Arabyskolan, säger Camilla Holmqvist, verksamhetschef vid skol- och barnomsorgsförvaltningen i Växjö kommun:

– Det vi såg väldigt tydligt inför det här beslutet var ju att en väldigt stor del av eleverna som bor i området väljer bort Arabyskolan.

– Vi har fått en ökad segregation helt klart, det är ju jättetydligt. Arabyskolan har ju tidigare annars stått för en väldigt bra blandning och en väldigt bra integrerad skola, säger Camilla Holmqvist.

För tjugo år sedan var grundskolornas genomsnittliga resultat rätt lika i hela landet, men enligt Skolverket skiljer de sig åt allt mer.

På listan över de grundskolor i landet, där inte ens hälften av eleverna i nionde klass fått godkänt i alla ämnen, har antalet växt från 31 till 51 skolor mellan 2001 och 2011, enligt Skolverkets siffror.

Den absoluta majoriteten av dem är kommunala skolor, och många ligger, som Arabyskolan, i redan särskilt utsatta bostadsområden.

Precis som Arabyskolan ska till exempel även Rosengårdsskolan i Malmö och Bredbyskolan i Rinkeby, Stockholm lägga ner nu till sommaren.

Det är nya tider för skolans beslutsfattare i dag, säger Camilla Holmqvist:

– Det är väldigt svårt att göra en långsiktig planering för våra elever i dag. För bara fem, tio år sedan var det så självklart att man skulle gå i en viss skola och där skulle man gå. Så kan ju inte vi arbeta i en kommun längre, säger Camilla Holmqvist.

Nurdin Ali, går i åttan och har nära till Arabyskolan, tillsammans med sina föräldrar har han nu valt att börja på en skola betydligt längre bort till hösten.

Där hoppas han kunna läsa upp flera av sina betyg nästa år.

– Om jag började där så skulle jag kanske förändras och börja på en ny start, så jag höll med. Och de frågade mig om jag verkligen vill satsa på skolan och mitt liv, min framtid. Och jag sa ja jag vill det, säger Nurdin Ali.

Läs Skolverkets rapport här.

Om rapporten

Rapporten "2013 års uppföljning av unga som varken arbetar eller studerar" kommer från temagruppen Unga i arbetslivet, 1 juli 2013.

Ett samarbete mellan Ungdomsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skolverket.

Ekot har tagit del av ett utkast. Siffrorna är dubbelkollade men rapport-texten kan komma att ändras.

Definition: Ung utanför

För att räknas till gruppen 16–25-åringar som varken arbetar eller studerar gäller följande kriterier:

Under ett helt kalenderår har personen...

...inte haft inkomster över ett basbelopp (42 800 kr år 2011).

...inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar.

...inte arbetspendlat till Norge eller Danmark.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".