Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Statliga skolsatsningar ökar skillnaderna

Publicerat fredag 14 juni 2013 kl 08.09
"Alla barn har ju rätt till en bra utbildning"
(2:49 min)
Statliga satsningar kan ha bidragit till ojämn kvalitet i skolan. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix.

Flera av statens satsningar för att förbättra skolan de senaste åren har varit utformade så att mindre kommuner sällan har tagit del av stödet. Skolsatsningarna kan ha bidragit till att öka skillnaderna mellan skolor och minska likvärdigheten, visar en utredning på Skolverket som inte publicerats utan hanteras som internt arbetsmaterial.

Rikspolitikerna har i många år gjort olika så kallade satsningar för att höja kvalitén på skolorna.

Till exempel det första lärarlyftet och förskolelyftet för att höja lärarnas kompetens, matematiksatsningen 2009 och lärlingsutbildningen 2008. Men det är mycket olika vilka kommuner som utnyttjar statsbidragen för att förbättra sina skolor.

En utredning som hanteras internt på Skolverket visar att ju större kommunerna är, desto mer utnyttjas statsbidragen. Glesbygdskommuner och små kommuner med mindre än 12 500 invånare deltar i lägre utsträckning i rikspolitikernas satsningar.

Granskningen gäller åtta olika statliga satsningar. I Läsa, skriva, räknasatsningen för några år sedan deltog alla kommuner.

I försöket med lärlingsutbildning deltog knappt hälften av kommunerna, i satsningen teknik för flickor deltog var tionde kommun.

Intervjuer Skolverket gjort med kommunpolitiker, tjänstemän och rektorer visar att det viktigaste hindret för att delta, är när en kommun själv måste vara med och betala en del av satsningen som till exempel det första lärarlyftet och förskolelyftet.

I lärarlyftet deltog 90 procent av landets kommuner, men i förskolelyftet bara ungefär hälften av kommunerna.

Det anges också som ett problem, att skolor måste beskriva egna utvecklingsprojekt för att få bidrag, som vid matematiksatsningen 2009.

Där deltog hälften av kommunerna och i utvärderingen står att det snarare var skolor med goda matematikresultat än de med dåliga resultat som fick del av bidragen, vilket inte bidrog till att öka likvärdigheten.

Eftersom skollagen slår fast att utbildningen ska vara likvärdig blir det problematiskt om statliga skolsatsningar ökar skillnaderna mellan skolor.

Joakim Feldt, chef för statsbidragsenheten på Skolverket, säger att många kommuner bedriver ett eget utvecklingsarbete och att det ibland handlar om tajming, om statsbidraget passar in i kommunernas planering:

– Men det är klart att om en del kommuner och skolor aldrig tar del av några statliga satsningar och inte själva heller bedriver ett eget utvecklingsarbete, då blir det självklart ett bekymmer ur ett likvärdighetsperspektiv.

Hur ser ni på det?

– Ja, det är självklart angeläget att vi bedriver ett aktivt utvecklingsarbete i samtliga kommuner och fristående skolor i Sverige. Alla barn har ju rätt till en bra utbildning, säger Joakim Feldt.

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".