Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Assange ett år i ambassad-asyl

Publicerat onsdag 19 juni 2013 kl 01.25
Julian Assange visar sig på Ecuadors ambassad i London tillsammans med Ecuadors utrikesminister Ricardo Patiño. Foto: Andrew Cowie/Scanpix.

I dag är det ett år sedan Wikileaksgrundaren Julian Assange sökte asyl på Ecuadors ambassad i London. Fem dagar efter att brittiska Högsta domstolen beslutat att han ska överlämnas till Sverige för att förhöras om misstänkta sexbrott här.

Stockholms tingsrätt beslutade hösten 2010 att häkta Julian Assange i sin frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, tre fall av sexuellt ofredande samt olaga tvång.

Karin Rosander, informationsdirektör vid åklagamyndigheten här i Sverige, säger till Ekot att Assange fortfarande är misstänkt. Att han har beviljats asyl i Ecuador och isolerat sig på deras ambassad förändrar inte läget i utredningen. Beslutet att han ska överlämnas från Storbritannien enligt den europeiska arresteringsordern gäller fortfarande.

– Men läget är låst, säger Claes Borgström, målsägandebiträde för en av kvinnorna som polisanmälde Assange, till Ekot.

Borgström anser inte att svenska myndigheter kan göra mer än vad man hittills gjort, eftersom bollen ligger hos Assange. Varken åklagarmyndigheten eller Claes Borgström ser förhör i Storbritannien som en möjlighet.

Julian Assange behöver "av utredningsskäl vara tillgänglig i Sverige under förundersökningen. Det som kan nämnas, utan att gå in på utredningsarbetet i detalj, är att det finns behov av att förhöra Julian Assange om den bevisning som kommit fram i utredningen", har åklagare Marianne Ny tidigare meddelat.

De misstänkta sexbrotten preskriberas om två respektive sju år, enligt Claes Borgström.

Inför ett årsdagen av Assange tillflykt till Ecuadors ambassad i London finns en förhöjd risk för It-attacker mot Sverige, från Assange-anhängare. Åklagarmyndigheten är medveten om detta. Myndighetens informationsdirektör Karin Rosander säger att de har ett bra skydd för sina it-system.

– Hur det ser ut eller om det är förstärkt nu kommenterar jag inte, säger hon till Ekot.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".