Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vanvårdade barnhemsbarn får nej till ersättning

Publicerat torsdag 20 juni 2013 kl 03.27
"Först blev jag ledsen, sedan blev jag arg"
(2:11 min)

Tre av tio får nej på sin ansökan till ersättning från staten för vanvård på barnhem och i fosterhem mellan 1920 och 1980. Det står klart sedan de 300 första ärendena avgjorts i Ersättningsnämnden, den myndighet som tar besluten.

– Först blev jag väldigt ledsen när jag fick det, sedan blev jag förbannad. Får jag någon upprättelse innan jag hamnar i graven? Det tror jag inte, säger Gudrun Larsson som fått nej på sin ansökan.

I år och nästa år kan de som vanvårdats allvarligt på barnhem och i fosterhem mellan 1920 och 1980 söka ersättning från staten på 250 000 kronor. Sedan i januari har det kommit in nästan 3 000 ansökningar. 319 ärenden har avgjorts och av dem har 100 fått nej. Alltså tre av tio. Anne Skåner som tidigare var ordförande för föreningen Samhällets Styvbarn har läst nära 100 beslut och menar att ribban är satt alldeles för högt.

– Många av de här har blivit bestulna på sin barndom. De har blivit bestulna på familj, syskon, allt. Att man har lagt ribban så högt som man har gjort tycker jag är omänskligt, säger Anne Skåner.

Chefen för Ersättningsnämnden Göran Ewerlöf håller inte med. Vanvård av allvarlig art, som krävs för att få ersättning kan vara sexuella övergrepp, misshandel, väldigt hårt arbete och särbehandling, säger han, och tycker att 30 procent nej är en rimlig siffra.

– Ja, det är en nivå som jag tycker kan vara rimlig eftersom det är den allvarligaste formen av övergrepp eller försummelser som ska ge ersättning enligt den här lagen och då är det tyvärr många som har farit illa som inte kan få ersättning, det är ingen tvekan om det, säger Göran Ewerlöf.

En av de 219 personer som hittills fått ja från Ersättningsnämnden är Peter Lindberg, som är presstalesman för föreningen Vanvårdad och bortglömd. Han är inte nöjd förrän kommunerna också betalar ersättning. De som tagit och tar beslut om att placera barn. I Norge som varit igenom en liknande process har fler kommuner gjort det.

– Den dag hag har fått ersättning från kommunerna, att de har betalat sin del, då kan jag fira. Det kommer inte att hjälpa så länge kommunerna inte behöver ta sitt ansvar och ersätta folk som har farit illa, säger Peter Lindberg.

– Allt det som händer det har ju satt spår, både i kropp och själ, säger Gudrun Larsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".